Previous:

Sent på kvällen när jag och Savannah kommit hem frågade jag henne.

"Du hade ju inte behövt berättat att du har cancer." sade jag.

"Det är lika bra att de vet om det när de får sin begravningsinbjudan." sade Savannah sarkastiskt.

"Savannah, sluta säga så där." sade jag ledset.

Savannah såg på mig och närmade mig. Hon tryckte läpparna mot mina.

Vi somnade femton minuter senare bredvid varandra. Nästa morgon när vi vaknade blev det snabb packning innan det blev raka vägen med limousin till flygplatsen för att åka iväg till Paris. Savannah kramade om mig inna vi skulle gå ombord på flyget.

"Tack för allt Justin och för allt du kommer att göra det betyder guld för mig." viskade hon innan hon kysste mig och vi gick ombord på flyget.

_____________________________________________________________________________________________________

~Savannah Courtney's perspektiv:~

Så nu var man tillbaks i Europa. En tid sen senast må jag säga. Här fanns alla de hemska minnen efter mina drogattacker, fester, sena alkoholkvällar, allting fanns här och ingen annanstans... Jag kommer så tydligt ihåg den där dagen när jag trodde att det hade varit den bästa dagen i mitt liv när jag satt där på trappan till skolhuset och läste en bok och lyssnade på musik när en viss tjej vid namn Catelynn dök upp vid min sida. Hon började tala med mig och bjöd mig på fest till följande dag. Jag uppskattade det ju verkligen och jag kommer ihåg hur svårt jag hade haft att välja kläder till den festen. Min allra första fest. Jag hade haft på mig en kort svart kjol och en en vit topp upptill och en brett midjebälte runt midjan och mitt hår var fast i en lång rak hästsvans och för första gången hade jag använt klackskor och smink. Den festen förändrade mitt liv. Det var på den festen Catelynn presenterade sina vänner Stacey och Lauren också. Efter det hade Catelynn räckt mig en drink, som hon sa att var alkoholfri-vilket den absolut inte var, dessutom var den spetsad med någon drog. För jag fortsatte dricka flera drickor och jag blev full och hög. Det var då Johnny dök upp. Jag minns hur han började kyssa mig hur han drog upp mig till ett av sovrummen hur han började dra av mig mina kläder och sina egna och hur han tryckte upp mig mot väggen. Den natten försvann min oskuld-likaså den jag var. Jag fortsatte festa varje helg tillsammans med Catelynn, Stacey och Lauren. Jag låg med ett flertal killar medan jag var full och så vaknade jag bredvid dem följande morgon. Senare blev jag tillsammans med Johnny också, vilket inte heller var särskilt fiffigt. Drogerna,-alkoholen,-tobaken, förstörde mitt liv. Alla mina toppbetyg sjönk till det lägsta, samtidigt som drogerna-alkoholen-tobaken, tog skada av mig så ja började känna mig svag och misslyckad under min nyktra tid och det ända som kunde trösta mig var alkohol och droger. Om jag aldrig börjat med festandet, hade jag varit en tjej med toppbetyg och en framtid. Men då hade jag inte mött Justin men jag hade varit en bra person då iallafall.

"Vad sägs om detta?" frågade Catelynn och räckte mig en förpackning med droger.

"Wow, varifrån fick du tag på det?" frågade jag och såg frågande ut på Catelynn.

"Min kusins bästa kompis flickväns bror skaffade det. Testa!" sade Catelynn.

Jag tog en bit av det och drog upp det. För att bli hög.

"Det är fantastiskt." svarade jag.

"Men Savannah Courtney är det där droger?!" utbrast läraren Mrs. Wimfrey.

"Det här? Nej. Det är godispulver. Vill du testa?" frågade jag.

Mrs. Wimfrey såg misstänksamt på mig men tog emot det och drog upp det.

Hon hostade några gånger innan hon föll ned på knä.

"Spriiiiiiing!" ropade Catelynn åt mig och vi båda började springa iväg bort från henne. Vi gömde oss bakom ett par conteinrar medan vi såg Mrs. Winfrey falla ihop och ligga hostande på marken.

Folk rusade dit och ringde ambulansen.

Följande dag blev jag inkallad på rektorns kontor och fick veta att jag blev relegerad för två månader. Mina föräldrar förlät mig inte för det och har inte gjort det ännu heller.

Mrs. Winfrey klarade sig men hon började aldrig på samma skola igen. Vilket allt var mitt fel.

"Savannah, jorden anropar!!!" uppmanade Justin och viftade händerna framför ögonen på mig.

"Vah?" frågade jag och ruskade frustrerat på huvudet.

"Jag har försökt talat med dig hur länge som helst men jag har inte alls fått någon kontakt med dig. Hur är det egentligen?" frågade Justin.

"Det är väll okej. Jag blev bara och tänka på allt jag gått igenom här i Paris, alla festerna, drogerna, alkoholen, oskuld som försvinner i fyllan till olika killar... Allt de där motbjudande sakerna." mumlade jag till svar.

Justin tittade med en lång blick på mig.

"Det är bra nu." svarade han tröstade han och lade en hjälpande han på mitt lår.

"Jag hade alltid velat att min oskuld skulle försvinna till en person som du, en varm person och att jag verkligen skulle kunna njuta av det och inte till en kille som jag hatar och att jag var full och hög när jag misste oskulden." fortsatte jag.

"Betyder det så mycket för dig?" frågade Justin sakta.

Jag nickade sakta.

"Ska vi göra så att du glömmer alla de gångerna du haft fyllosex och så kan jag göra det oförglömligt för dig? Men det är bara om du vill det. Och då kan du ta det att det är jag som tog oskulden av dig, om det betyder så mycket för dig." sade jag.

"Skulle du göra det för mig?" frågade ja med tåriga ögon.

"Om? Jag skulle göra allt för dig. Jag älskar ju dig." log  han med ett milt leende och mötte min blick.

"Älskar du mig?" frågade jag med darrig röst.

Justin nickade sakta.

"Jag..." stammade jag. "ä-ä-lskar d-di-g m-ee-ed." stammade jag.

Justin log och drog mig intill sig och kysste mig i pannan.

Jag hade sagt det, en sak jag aldrig sagt förut-Jag älskar dig.

Snart landade flyget och vi fick trängas för att ta oss ut ur flyget för utanför stod en hop med paparazzis med sina blixtrande kameror riktade mot oss. Jag hade på mig ett par svarta jeans-en svart topp och en svart jacka utanpå med en svart-vit scarf runt halsen och utsläppt hår och var sminkad. Justin hade på sig en vit t-shirt och en svart jacka utanpå och ett var jeans. Justin grabbade min hand, vilket fick mig att bli alldeles varm inuti. Livvakterna gick på varsin sida om oss och försökte tränga bort fansen  och paparazzina så gott de kunde. Vi steg in i en limousin som sedan körde oss till vårt hotell. Det var ett enormt vackert hotell som jag kommer ihåg när jag var liten så sa jag alltid att det var där jag skulle bo när jag blev stor. Limousinen stannade utanför och Justin höll mig i sin hand medan vi raskt gick in lobbyn medan  Kenny kom inbärande med våra resväskor. Justin gick fram till receptionisten och frågade om nyckeln till vårt rum och när hon såg att det var Justin hajjade hon till och räckte honom snabbt en guldig nyckel med en siffra hängande i och Kenny fick en likadann. Justin och jag tog hand om våra resväskor nu och gick mot hissen tillsammans med Kenny och så åkte vi upp till vår våning där vi sedan sökte upp vårat rum. Justin satte nyckeln in i låset och vred om.

Där inne var det luftigt och ljust med tre enorma fönster på ena väggen och på väggen mitt emot fanns det litet vattenfall som den rann vatten nedför och när vattnet samlats nere fördes det upp igen, silades och ut på samma sätt i vattenfallet igen. Det stod en stor rymlig vit ledersoffa i rummet och en mjuk vit matta på golvet och en stor svart tavel-tv hängde fast på väggen och några stora krukväxter. När vi gick vidare hängde det ned en lång vit slöja och när man drog bort den stod där en enorm vit rymlig säng och två stora fönster längs ena väggen med vit gardin som man kunde dra för. Från det här fönstret kunde man tydligt se eiffeltornet.

"Wow."  mumlade jag och såg mig runt i rummet.

I nästa dörr fanns det en stor rymlig toalett bed ett stort vitt badkar med stjärnhimmel ovanför.

"Det här är underbart." mumlade jag.

"Gillar du det?" frågade Justin.

"Om jag gör? Jag älskar det!" utbrast jag.

Han log.

"Det är perfekt för att mista oskulden i." sa jag och mötte Justins blick.

Justin närmade sig sakta mig och kysste mig passionerat.

"Och det bästa av allt är att det är den perfekte personen man mister den med också." fortsatte jag efter kyssen.

Justin log mjukt.

"Jag lovar att det skall bli speciellt." sade han och kysste mig igen.

Jag log.

"Men jag är hungrig, vad sägs om att käka lite mat? Vill du besöka eiffeltornet idag eller imorgon?" frågade Justin och tittade på mig.

"Imorgon." svarade jag. "Och ja, det låter perfekt med mat nu, är utsvulten." sade jag och log.

"Bra, vill du byta om eller?" frågade han.

"Ja, kommer strax." svarade jag och försvann in i badrummet med ett par mörkblåa jeans och en svart-vit randig topp och en grå jacka med en röd halsduk. Jag drog på mig kläderna och borstade genom håret innan jag gick ut till Justin igen som kysste mig i pannan och så lämnade vi rummet. Vi tog Kenny med oss och så lämnade vi hotellet men som vanligt utanför fanns det en hög med paparazzis och fans. Vi trängde oss förbi vidare in i limousinen och åkte sedan vidare efter hämtmat som Kenny skaffade.

Sedan åt vi det men efter det åkte vi närmare eiffeltornet för jag ville fota lite. Då kom ett blont fan fram som ville ta foto tillsammans med mig så jag gav Justin kameran och ställde mig med fanet vid eiffeltornet och lät Justin ta några bilder.

Det hade varit en lång dag men den var inte riktigt slut än. Jag skulle få den perfekta "oskuldsmissningen" som man bara kunde drömma om, visst hade jag misst oskulden redan för länge sen men allt det hade bara varit fyllosex, det här skulle bli annorlunda, speciellt och oförglömligt. Med tanken på det blev jag alldeles bubblig och nervös inuti. Ja kunde inte vänta längre...

__________________________________________________________________________________________________

Så de va kapitel 15! Va tycks? Kommentera så jag får veta!

K O M M E N T E R A ! ! !

Previous:

Jag höll Justins hand i min medan vi nervöst gick genom sjukhuskorridoren mot resultatsrummet för att få mina provresultat. Jag hade på mig ett par jeans och en svart topp och en vit skjorta över och mitt fortfarande blöta hår hängde löst och så hade jag på mig mina vita låga converse.

Tio minuter senare kom en sköterska gåendes med en läkare efter sig.

"Savannah... Vi måste tyvärr meddela att du har cancer. Den värsta sorten, du kommer bara ha två månader tills döden kommer att komma fatt dig..." mumlade läkaren med provresultaten och räckte mig dem.

Jag bara brast ut i gråt och skrek rakt ut.

"JAG ÄR FÖR UNG FÖR ATT DÖÖÖ!!!!"

_____________________________________________________________________________________________________

"Såå... Skall vi åka och ta en burgare eller något?" frågade jag och såg på Justin som tittade ut genom fönstret.

Justin vände på huvudet och tittade på mig. Han rynkade ögonbrynen sakta och tittade frågande på mig.

"Alltså betyder detta inte något för dig?" frågade han sakta.

"Njah, det har hänt så mycket skit i mitt liv att det nästan bara fattades att ja skulle få en sjukdom och hamna dö vid en sådan här tidig ålder... Lova att aldri säga detta till någon?" frågade jag.

Justin nickade.

"Men jag har alltid velat ha en egen familj, kunnat uppfostra dem på det mest bästa sättet, vilket mina föräldrar aldrig gjort. Jag har alltid velat gifta mig, hitta mitt livs kärlek och ha en underbar familj med honom men nu är  tiden ute för min del, men du måste lova mig, att du hittar ditt livs kärlek och skaffar familj med henne. Okej, för min skull?" frågade jag.

Justin såg på mig med tåriga ögon.

"Om jag skall vara ärlig så trodde jag verkligen att jag skulle få mer tid med dig men nu är tiden ute för mig så tänker jag gå rakt på sak... Jag är störtkär i dig..." mumlade Justin sakta och tittade efter en stund upp på mig.

"Då är vi, visst båda det.." mumlade jag och knäppte upp bältet och närmade mig Justin och kysste honom. Han besvarade kyssen passionerat.

"Sååå vad vill du göra?" frågade Justin och sparkade av sig skorna och kom gåendes efter mig in i rummet.

"Papper och penna?" frågade jag.

"Jaa... Men varför?" frågade han.

"Jag skall skriva en lista." log jag.

Justin tittade konstigt på mig men räckte mig ett papper och en penna. Som rubrik skrev jag på pappret: 100 things to do before I die...

Så började jag skriva.

1. Resa hem till paris

2. Kyssa den jag älskar i toppen av eiffeltornet

3. Resa till Hawaii

4. Dricka en tropisk drink

5. Skänka pengar till fattiga och sjuka barn i Afrika

6. Lära mig dansa ballet

7. Gå på en opera

8. Förlåta Catelynn och Lauren

9. Ta med Stacey på resa till Cypern

10. Åka till Italien och äta en italiensk pizza där

"De här är de första 10 sakerna jag skall göra innan  jag dör av mina 100 saker och när detta är slutfört är jag redo att möta döden." log jag mot Justin.

"Sluta säga så där." muttrade Justin.

"Justin, det är dags att insé det. Jag kommer att dö, det är bättre att säga det rakt ut än att gå och trippa runt på tå och hoppas att jag kommer bli bra. För det kommer jag inte. Jag kommer dö, det sa doktorn själv, att det inte finns hopp för mig längre, ändast två månader kvar innan jag lämnar er. Så ska vi inte göra det värt att minnas?" frågade jag.

Justin satt tyst en stund. Jag kunde förstå hur han kände sig just nu. Att vara den som skulle bli kvar kunde inte vara lätt.

~Justin Bieber's perspektiv:~

Jag svalde. Hur kunde Savannah vara så lugn med allt det här medan jag var totalt livrädd? Det var ju hon som var sjuk, inte jag.

"Såå hjälper du mig?" frågade hon.

Jag ruskade på huvudet.

"Med vad?"

"Detta." sade hon och drog handen över pappret som hon skrivit på.

"Självklart." mumlade jag.

Det skulle bli dyrt, men vartenda cent var värt det.

"Så, nummer ett..." började hon.

"...är att resa hem till paris..." fortsatte jag.

"...och nummer två att bli kysst av den du älskar i toppen av eiffeltornet." avslutade Savannah och såg djupt in i mina ögon.

Sedan närmade hon mina läppar och kysste mig.

"Vad sägs om att jag ringer och bokar resa dit tills imorgon och du sover hos mig inatt och vi går på fest tillsammans med Ryan och Chaz ikväll?" frågade jag och såg på Savannah som nickade och kysste mig.

"Passar bra." svarade hon.

Jag steg upp tog min iPhone och ringde flygbolaget för att boka en resa tills imorgon till Paris medan Savannah låg kvar o soffan och stirrade upp i taket.

När jag kom tillbaks satte sig Savannah upp i soffan.

"Så, två biljetter till Paris imorgon är fixat. Nu ett hopp i duschen och sedan av till fest." log jag och kastade en handduk åt Savannah som tog emot den och log ett tacksamt leende.

En halv timme senare kom hon ut och var vackrare än jag någonsin sett henne tidigare. Håret var uppuffat och så var hon sminkad. På sig hade hon en svart klänning. Hon blinkade och frågade.

"Duger det?" frågade hon.

"Om? Du är jätte vacker!" utbrast jag och Savannah log ett snett leende.

Jag tvättade av mig klädde på mig ett par rena kalsonger och sedan ett par gråa byxor samt röda sneakers med en svart tröja. Håret fixade jag uppåt och lämnade sedan huset tillsammans med Savannah åkte vi till festen. Savannah tog en drink och satte sig ned bredvid mig och Ryan. Minutrerna efter dök Chaz också upp.

Vi talade en del när Chaz berättade någon berättelse om en kvinna som dött i cancer för någon vecka sedan. Då ploppade det ut ur Savannah.

"Jag har också cancer."

Det blev tyst omkring oss och Savannah mötte min blick.

Ryan och Chaz tittade på mig med en frågande blick och jag nickade sakta.

"Jag kommer att dö om ungefär 2 månader sade läkaren." sade Savannah och tittade på dem.

Det blev tyst länge innan ja fick ta till orda om  någonting annat.

Sent på kvällen när jag och Savannah kommit hem frågade jag henne.

"Du hade ju inte behövt berättat att du har cancer." sade jag.

"Det är lika bra att de vet om det när de får sin begravningsinbjudan." sade Savannah sarkastiskt.

"Savannah, sluta säga så där." sade jag ledset.

Savannah såg på mig och närmade mig. Hon tryckte läpparna mot mina.

Vi somnade femton minuter senare bredvid varandra. Nästa morgon när vi vaknade blev det snabb packning innan det blev raka vägen med limousin till flygplatsen för att åka iväg till Paris. Savannah kramade om mig inna vi skulle gå ombord på flyget.

"Tack för allt Justin och för allt du kommer att göra det betyder guld för mig." viskade hon innan hon kysste mig och vi gick ombord på flyget.

__________________________________________________________________________________________________

Så kapitel 14 ute! Nu är dom på väg till paris, hur kommer det att gå tror ni?

för mer behöver ni kommentera så...

K O M M E N T E R A ! ! !