Direktlänk till inlägg 21 februari 2014
Detta har hänt:
”Det är Stacey Donald.” sade jag.
”Känner du henne?” frågade han.
”Ja. Jag tror visst att vi just hittat din typ.” log jag och steg upp och sprang ut ur McDonalds och hann fatt Stacey.
”Hej, Stacey, jag undrade vad du skulle säga om jag säger att jag skulle kunna fixa en dejt åt dig?” log jag.
”Hej, Pixie, jag brukar vanligtvis sköta det själv. Är det här någon återbetalningsgrej för Justin?”
”Absolut inte, det är bara det att jag känner en som är intresserad.” sade jag.
”Okej, varför inte?” log hon.
”Bra!”
Så försvann jag in i McDonalds tillbaks och meddelade att Stacey var med på dejten med Alex och sedan hamnade jag att åka tillbaka till internatet för att göra mig klar för dagens dejt med Isaac.
_____________________________________________________________________________________________________
När jag återvänt till internatet så träffade jag på Diana i lobbyn när hon stod och samtalade med Cynthia.
”Hej, Cynthia.” log jag. ”Hej, Diana.” mumlade jag och gick vidare mot hissen.
”Ursäkta.” hörde jag Diana säga innan hon dök upp bakom mig.
”Pixie, är allt okej?”
”Okej? Du berättade för Stacey att Justin är pappa till Mandy, hur tänkte du egentligen? Du berättade aldrig att du kände Stacey heller.” sade jag argt.
”Berättade hon det för dig?”
”Ja, det gjorde hon.”
”Förlåt mig Pixie, jag tänkte bara på ditt bästa.”
”Ditt bästa eller mitt?” frågade jag innan jag stängde hissen och åkte upp utan henne.
När jag kommit upp gick jag raka vägen in i en av de tio korridorerna på denna våning och öppnade dörren till vårt rum och gick in och stängde dörren efter mig.
Jag gick i duschen och sedan öppnade jag dörren till mitt klädskåp och började gå genom mina klänningar som var där.
Det blev en svart, grå klänning med öppna veck för benen och breda axelband samt en lätt sotad sminkning, plattade håret, satte i ett par turkosa örhängen och ett par beige klackskor.
Därefter var det endast fem minuter kvar innan Isaac borde vara efter mig så jag satte mig och väntade på sängkanten.
Då knackade det på dörren.
Jag gick och öppnade och utanför stod han.
”Wow, du ser otrolig ut!” log han.
”Tack, du ser inte så pjåkig ut du heller.” log jag och gav honom en lätt knuff.
”Är du redo?” frågade han.
”Ja.”
”Då går vi.” sade han lite nervöst.
Vi gick mot hissarna och så mötte vi Alex.
”Hej Alex.” log jag.
”Wow, vart ska ni?” frågade han och tittade på mig uppifrån ned och nedifrån upp.
”Ut på dejt.” svarade Isaac lite nöjt.
”Seriöst? Wow, lycka till Isaac.” log Alex och gav honom en high five innan han gick försvann in i en av korridorerna.
Vi åkte ned i lobbyn och försvann ut ur internatet och tog en taxi till bion.
Efter filmen åkte vi vidare till en stilfull restaurang. Vi beställde mat och åt mest under tystnad men då och då samtalade vi lite med varandra.
”Så, hur fungerade den här Ashley grejen egentligen?” frågade jag för att säga någonting.
Han sa inte något på några sekunder innan han sedan sade.
”Du får inte säga detta till någon okej?” frågade han och verkade med ens nedstämd.
”Visst.”
”Det var för tre år sedan, jag och Ashley var på en fest och var rätt fulla båda två, vi kysstes och hamnade upp i ett rum tillsammans, när vi var halvvägs av med kläderna så slutade det fungera. Ashley frågade mig om jag var oskuld och jag sa ja för jag ville vara ärlig då skrek hon och buffade mig ifrån sig och sa att jag aldrig fick röra henne igen. Jag har försökt få vilken tjej som helst att ligga med mig men efter det som hände med Ashley så vill ingen och nu vet du det också så det ju inte att hända. Jag vill förlora min oskuld men det fungerar inte.” mumlade han medan han tittat ned i bordet hela tiden.
Jag tittade mig omkring och kunde inte undgå att tycka synd om honom.
”Vet du, jag förlorade min oskuld lite för tidigt, och jag önskar att jag skulle väntat några år men jag ångrar inte heller något.” svarade jag.
”När förlorade du den?”
”När jag var tretton.” svarade jag.
”Tretton? Wow, vänta nu... Du har väl två barn va?”
”Ja, jag väntade att det samtalsämnet skulle komma upp.” svarade jag.
”Nej, det är coolt, jag menar det är verkligen ett tufft jobb du gjort med dem, de verkar fantastiska, jag väntar på att få träffa dem.” sade han och log.
Jag log som svar och kollade sedan klockan.
”Vi borde gå, det är skola imorgon och den är redan tio.” sade jag.
”Ja, du har rätt.” sade han och så steg vi upp och lämnade restaurangen och tog en taxi till internatet.
När vi stigit av och betalade för taxin och gick in mot dörrarna.
Just innan dörröppningen tog jag hans hand och drog honom intill mig och kysste honom passionerat.
”Wow.” sade han när vi avslutat kyssen.
”Tro mig, du kommer nog att mista oskulden någon dag.” log jag och kysste honom godnatt och försvann in i lobbyn och upp i hissen och ut på min våning och in i vår korridor och öppnade dörren till rummet.
Det var helt mörkt i rummet så jag tände taklampan.
Där på golvet framför mig låg Diana avsvimmad.
”Diana!” ropade jag och sprang fram till henne och vred på henne. Jag kollade hennes puls. Den var mycket svag.
Dörren till korridoren var fortfarande öppen så det hade samlats en del elever där.
”Ring 911!” skrek jag och en av eleverna rev upp sin mobil och ringde.
Jag gav henne första hjälpen men fick ingen kontakt med henne men upprepade det åtaliga gånger. Då slutligen dök ambulansmännen upp.
De satte en andningsmask på henne och lyfte upp henne på båren och bar ut henne till ambulansen men jag fick lov att åka med henne.
”Du måste stanna med mig, Diana.” viskade jag med några ensamma tårar som rann ned för mina kinder.
När vi kommit fram till sjukhuset åkte hon genast in på operation och jag hamnade sitta ute i väntrummet. Då dök Alex upp.
”Hur mår hon?” frågade han direkt.
”Jag vet inte, hon är operation nu, hon bara låg där och jag fick inte tag på henne och...” grät jag.
”Shh...” hyschade han mig och drog in mig i en kram.
Jag började gråta allt lugnare och tystare då min telefon plötsligt ringde. 'Justin.'
”Hallå?” hulkade jag.
”Pixie, hur mår hon?”
”Hon är på operation nu jag vet inte vad som kommer att hända.” snyftade jag fram.
”Hur mår du själv?” frågade han.
”Helt okej.”
”Det ser inte ut så.”
”Va?” frågade jag oförstående och fick syn på Justin som sänkte telefonen från örat och kom gåendes mot mig. Jag sprang mot honom och slängde armarna om honom.
”Det kommer bli bra.” viskade han och höll om mig hårt.
Jag följde med honom till bänken där Alex satt.
”Alex, Justin, Justin, Alex.” presenterade jag dem.
”Justin Bieber?” sade Alex och höjde ögonbrynet.
Han nickade och skakade hand med honom.
Vi satte oss ned och när Alex steg upp för att gå och hämta kaffe så sade jag.
”Justin, jag måste berätta en sak.”
”Vadå?”
”Jag... Det är så här att... Jag vet inte hur jag skall säga det här men...Alltså... Jag... Öh... Hmm... Jag...”
”Operationen är klar, läget är stabilt.” meddelade en sköterska och jag rusade upp och sprang för att kolla till henne, Justin och Alex var mig snabbt i hälarna.
__________________________________________________________________________________________________
Kommentera.
#justinbieber #selenagomez #novell #ayearwithoutrain #justindrewbnoveller
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
23 | |||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||||
|