Previous:

"Tidigare denna kväll, upptäcktes ingen mindre än Justin Biebers flickvän- Savannah Courtney i Cypern på en bar med sin vän. Senare samma kväll lämnade hon baren kyssandes med en okänd kille. Kan detta vara slutet på Sastin eller börjar på något nytt med Savannah och en okänd? Verkar iallafall som om fru Courtney kan grejen med att vara otrogen mot herr Bieber. Vad tror ni?" När kvinnan slutat tala satt jag som förstelnad i  sätet och lutade mig framåt och bankade förfärat mot ratten medan tårar började bildas i mina ögon. Min Savannah, var otrogen...

Och vore det inte nog med det så börjades det spelas Rihannas -Unfaithful i radion efter det samtidigt som min telefon  ringde- Savannah, ja knäppte av samtalet.

_____________________________________________________________________________________________________

Jag satte mig frustrerat ner på soffan och slog på tv:n till min förfasan kom det på nyheterna samma sak som kommit på radion för ungefär 15 minuter sedan. Jag stängde av tv:n när jag fick ett samtal från Scooter.

"Ja, du har sett nyheterna och nu säger du 'vad var det jag sa?'" mumlade jag i luren.

"Ja Justin, jag såg nyheterna, men det är vårt minsta problem just nu, Savannah ligger på sjukhuset." Mitt hjärta tog ett litet skutt i bröstet. "Hon är döende Justin, hon kan dö när som helst, annars måste hon göra en väldigt allvarlig operation, som ändå kan leda till döden ifall hon inte klarar operationen." Mitt hjärta, bokstavligen stannade. Savannah, lågpå sjukhuset och kunde dö ifall hon inte gjorde operationen men hon kunde även dö ifall hon inte klarade sig genom hela operationen.

"Justin?" hörde jag Scooter säga.

Jag tappade kontrollen över mig själv och telefonen föll till golvet.

1 timme tidigare:

~Stacey Donald's perspektiv:~

Chocken som hade brutit ut när jag sett Savannah ligga och grovhångla med en okänd kille över sig och halft avklädda hade min reaktion varit:

"SAVANNAH?!?! VAD I HELSIKE?! DU HAR POJKVÄN, DU VET ATT DU ÄR OTROGEN NU VA?!" skrek jag. Killen hade tittat förskräckt på mig rotat ihop sina saker och sprungit ut ur rummet.

"Är du inte riktigt klok?!" utbrast jag.

"Äh, ingen kommer att få reda på något." hade Savannah svarat. Jag hatade det, när hon uttalade sig så där.

"Skämtar du eller? Du är känd som Justin Biebers flickvän Savannah, folk snackar, snart är det i radion, över internet och i tv:n! När Justin får reda på detta kommer han att brista! Fattar du inte vad du har gjort?!" skrek jag igen.

Hon hade tagit sin telefon för att ringa till Justin, men han hade lagt på och sen hade hon suttit där stum och inte sagt ett ord.

Då verkade Savannah börja fatta när hon plötsligt lade handen för huvudet. Så började hon vingla till och föll ned från sängen ner på golvet och började hosta kraftigt och kippa efter luft.

"Savannah!" skrek jag förtvivlat och rev upp telefonen ur jackfickan och ringde 911. Snart var Savannah totalt medvetslös. Jag fick ingen kontakt med henne överhuvudtaget.

Tio minuter senare var ambulansen där och förde henne till sjukhuset. Jag berättade för dem vad som hänt och att Savannah lider av en cancer, som är obotlig och kommer att dö inom en och halv månad. Ambulansmännen såg misstänksamma, vi åkte till sjukhuset när beskedet kom.

En läkare kom fram till mig.

"Savannah, kommer dö..." började läkaren.

"Neeeeeeeeeeeeeeeej!" skrek jag rakt ut.

"Om inte hon gör en väldigt svår operation, men det är ända hoppet, men det är inte säkert att hon klarar operationen, då dör hon iallafall. Men om hon inte gör operationen dör hon nu oavsett vad." förklarade läkaren.

"Kommer operationen förlänga hennes liv också?" frågade jag hoppfullt.

"Nej, och hon kommer att bli rullstolsbunden efter detta." fortsatte läkaren.

Jag svalde hårt medan tårarna rann frustrerat ner längs kinderna.

"Jag skall bara ringa ett samtal." meddelade jag och plockade fram telefonen ur fickan och ringde Scooter.

Jag berättade allt för honom och han skulle ringa Justin på direkten.

Fem minuter senare ringde telefonen och jag svarade, det var Justin.

"Gör operationen!" utbrast han så fort jag svarat.

Jag vinkade åt läkaren som kom närmre.

"Gör operationen!" meddelade jag och han nickade innan han samlade kirurg personal i ordning för operation.

"Du vet väll att Savannah blir rullstolsbunden ifall hon överlever operationen?"

"Jag vet, men det är värt det, ifall hon överlever." han lät så sorgsen. "Är det sant att hon var otrogen mot mig?" frågade han sen. Jag tyckte så synd om honom.

Jag nickade fast jag visste att han inte kunde se det, "ja. Men hon var full så hon visste inte om vad hon gjorde."svarade jag.

"Jag älskar henne så mycket." mumlade han.

"Jag med. Hon har aldrig haft det lätt." svarade jag sorgset medan jag satte mig ned på en stol i väntrummet.

"Men oavsett om Savannah klarar sig eller inte, så lämnade hon ett meddelande till sig tidigare idag på planet på väg till Cypern." berättade jag. Jag vet att Savannah inte hade velat att jag skulle berätta det än men det skulle kanske få Justin att må bättre för stunden iallafall.

"Vad då?" frågade han misstänksamt.

"Vänta lite." sade jag och sökte upp inspelningen som vi fixat medan vi hade packat upp alla våra saker tidigare samma dag i hotellrummet. Jag tryckte på >>play och inspelningen spelades upp.

"Min dröm gick i uppfyllelse Justin, när jag träffade dig. Jag kanske inte alltid visade det, men innerst inne inom mig var det något som växte inom mig som jag aldrig känt förut-hopp. Du fick mig att hoppas på att allting skulle bli bra efter beskedet med cancern. Du fanns där för mig i vått och torrt. Jag vet att jag inte gjorde det, kärlek och tro, har aldrig varit min starka sida-förlåt för det. Men fast jag är borta betyder inte att jag inte vill att du skall gå vidare, för det är precis det jag vill. Jag vill att du hittar en tjej, pålitlig, snäll, vacker och som du verkligen kan reletera till och känna dig trygg hos. Något som du aldrig kunnat med mig. Jag kommer att se på dig uppifrån varje sekund av varje dag och se varje framsteg du gör i livet. Jag kommer le av stolthet och se hur du gifter dig med ditt liv-kärlek och skaffar en familj. Jag vill inte att du skall bli lämnad ensam bara för att jag är borta, jag gav dig inget av det, det den tjejen som är ditt livskärlek kommer att göra! Jag vill att du finner en att älska resten av dit liv. Precis som jag fann, en jag kunde älska hela mitt liv. Förlåt för allt jag ställt till med, som sagt jag kommer alltid att älska dig och jag kommer alltid finnas här för dig fastän du inte ser mig. Älskar dig puss. xx" Inspelningen var avslutad.

Jah hörde hur Justin snyftade till i andra ändan.

"Det kommer att bli okej Justin. Meddelandet var meningen att jag skulle spela upp på hennes begravning för dig men jag tänkte att det skulle glädja dig att höra hennes röst, men det gjorde det visst inte." mumlade jag."Förlåt."

"Nej det är okej, jag kan bara inte fatta att det är Savannah som sagt det där. Hon har aldrig varit så känslosam." mumlade jag.

"Nej, inte på utsidan, men på insidan är hon den raraste person som finns." svarade jag och log.

Två timmar passerade och jag och Justin hade suttit och talat i telefonen hela tiden så jag kunde meddela honom om beskedet direkt jag fått det.

Ytterligare 20 minuter senare passerade när läkaren slutligen dök upp. Han kom sakta gåendes mot mig och höll några papper i sina händer.

Han såg tyst på mig ett tag.

"Dog hon?" "Lever hon?" "Klarade hon operationen?" frågorna vimlade runt i huvudet när han slutligen öppnade munnen.

"Savannah överlevde. Men kommer inte ha någon kontakt med omvärlden på ungefär två veckor och hennes livstid har kortats av men cirka två veckor, vilket betyder att när hon fårr kontakt med omvärlden igen om cirka två veckor har hon en månad kvar i livet,  rullstolsbunden och hon måste ta det väldigt försiktigt." sade han.

Det var precis som min värld rasade samman. Så exakt kändes det.

___________________________________________________________________________________________________

Kapitel 22 här då alltså! Nu vill jag veta vad ni tycker! Kommentera och jag försöker fixa ett kapitel till tills imorgon! :)

K O M M E N T E R A ! ! !

Previous:

När allt äntligen var över åkte vi till hotellet igen.

Jag kramade om honom och kysste honom ömt.

"Savannah, det finns en sak jag behöver säga..." började han.

"Mm?" svarade jag fundersamt.

Han tog ett djupt andetag och fortsatte.

"Din mamma svarade men jag raderade sms:et... Förlåt, det var så elakt så det skulle bara ha sårat dig därför gjorde jag det, förlåt Savannah..." mumlade Justin.

Jag bara såg på honom.

_____________________________________________________________________________________________________

Jag och Stacey satt på ett flyg på väg till Cypern. Ännu en av de hundra sakerna jag ville få gjort innan cancern tog med mig till änglarna. Justin hade hamnat stanna kvar för han hamnade åka till L.A för att spela in några nya låtar så nu var det bara jag och Stacey på fri hand på väg mot Cypern för tre dar på semester. Det skulle bli en hel del fester antog vi båda två men vad kunde vara bättre än det? Hela min ungdomsvardag hade bestått av fester, alkohol, droger och tobak, sexuellt, inga pojkvänner, bara sexuellt utnyttjande. Nu mer blev man äcklad vid tanken. För det första för att jag hade en pojkvän-Justin. För det andra för det inte hörde till min vardag längre att utnyttja sex på det viset. Jag hade blivit en annan person efter att Justin kommit in i mitt liv.

"Får det vara något?" frågade flygvärdinnan när hon passerade min och Staceys bänk.

"Givetvis, en cola och en chokladstång tack." log Stacey åt flygvärdinnan som nickade artigt till svar och hukade sig nedåt och grabbade tag i en chokladstång och en cola flaska och räckte det till Stacey. "Varsågod, det blir 3,50 tack." sade flyvärdinnan medan Stacey rotade fra mynt och räckte henne.

"Får det vara något för dig?" frågade hon artigt och log glatt.

"En bubbelvatten tack." log jag och hon nickade igen och räckte mig flaskan.

"Det blir 1, 20." log hon.

"Varsågod." log jag och räckte henne mynten.

"Tack så mycket." svarade hon glatt och skuffade vidare vagnen till nästa rad med människor.

Jag skruvade upp korken och tog några klunkar och kände vätskan rinna ned i strupen.

"Så, vad står på schemat ikväll?" log Stacey glatt medan hon sakta tuggade i sig chokladstången.

"Fest, fest och ännu mer fest!" utbrast jag.

"Hell yeah." svarade Stacey entusiastiskt. "Vad tror du Justin skulle tycka om det?" frågade hon sedan tyst.

Jag ryckte sakta på axlarna.

"Vet inte, men det är ju inte precis så att han kan bestämma över hela mitt liv, vilket inte skulle vara så länge." fortsatte jag.

"Savannah, säg inte att du kommer att dö, det knäcker bara oss andra." svarade Stacey snopet.

Jag log och knuffade lätt till henne i sidan.

"Oavsett vart, hur och när jag dör om bara en och en halv månad kommer du alltid finnas där för mig. Men du måste lova en sak för mig?" sade jag.

"Vad som helst."

"Se till att Justin hittar någon ny inom två år, som kan ta hand om honom bättre än jag någonsin kunnat, han behöver en tjej som finns där för honom i vått och torrt. Du kan säga det här till honom när jag gått bort och ser på er uppifrån. När han har hittat någon ny säger du precis de här orden;'Savannah fick sin dröm att gå i uppfyllelse, du träffade en du verkligen kan reletera till och känna dig trygg hos, jag är säker på att Savannah ser på dig uppfrån nu och ler stort av stolthet för att du hittat din sanna kärlek-hon älskade, och gör det än dig mycket, men hon ville aldrig att du skulle bli lämnad ensam, hon ville att du skulle finna den du kan älska livet ut, något som hon aldrig kunnat, hon önskar dig all lycka och hon kommer alltid finnas hos dig.' Det skall du säga." avslutade jag.

Stacey satt med tårar i ögonen.

"Men tänk om han säger;'Savannah var min ända sanna kärlek, jag kommer aldrig finna någon som henne igen.' Eller 'Hur kan du ens uttala sådanna ord, vad har tagit åt dig Stacey?!' " frågade Stacey förtvivlat.

"Då säger du;'Tro mig det kommer du, och vare sig du vill tro det eller ej så kommer du' och på det andra så säger du;' jag har bevis, Savannah har sagt detta till mig, hör själv.' Sedan spelar du upp ett band som vi spelar in vad jag säger senare." log jag.

"Du får inte lämna mig Savannah." snyftade Stacey och lutade sig mot mig för att ge mig en kram.

"Jag kommer inte lämna dig Stacey, jag kommer alltid finnas här med dig, men du kommer kanske inte alltid se mig, men jag kommer alltid finnas här för dig, jag lovar." svarade jag tyst och kramade henne tillbaks.

Två timmar lämnade vi flygplanet bakom oss tog vårt bagage och drog det efter oss vidare ut genom flygplatsen och hoppade in i en taxi som tog oss till vårt hotell. När taxin saktade in hade vi stannat utanför ett stort vitt, ståtligt, proligt hotell med palmer runt om och en vacker liten bäck som slingrade sig under en trä bro med en vacker stig som ledde upp till hotellet.

"Wow." dreglade Stacey som stod med vidöppen mun och tittade storögt på hotellet som stod ståtligt framför oss som hon inte hade hunnit ge en blick tidigare för hon hade haft fullt upp med att försöka lyfta ut sitt bagage ut ur bakluckan.

"Justin satsar." sade hon efter en stund.

"Ibland lite för mycket." sade jag. "Well, kom igen." sade jag och började sakta dra mitt bagage efter mig mot den vita stenuppgången som ledde upp mot hotellets portar.

När vi klev in möttes vi av en reception i ek och guldiga bokstäver, pelare i guld, palmer, en damm, lampor i taket som fick rummet att lysa.

Vi gick fram till receptiondisken.

"Goddag, vad kan vi stå till tjänst med?" frågade kvinnan med en brittisk dialekt.

"Goddag, jag och mina vän här har beställt rum." började jag och räckte henne ett papper som bevisade detta.

"Givetvis." log hon artigt och räckte vår rums nyckel och visade vilken vä vi skulle ta för att komma till hissarna.

"Tack så mycket." log jag som svar.

Sedan släpade vi vårt bagage vidare in henom gången hon visat och sedan en sväng till vänster och där stod hissarna-tre i rad. Vi tryckte på en knapp och en hiss öppnade nästan genast sina portar och vi klev in. Tryckte på vår våningsnummer-nämligen 6 innan vi åkte upp.

Jag vred nyckeln om i låset och dörren gick upp. Inne var det en hel vägg som bestod av ändast ett fönster och två enkla sängar, ett enormt badrum med ett stort badkar med små lamor ovanför som fick det att se ut som stjärnor. När vi öppnade glasdörren som ledde ut på balkongen möttes vi av en enorm jacuzzi.

"Jeez." mumlade Stacey.

"Kan inte säga mycket annat-och det bästa av allt, strandutsikt." svarade jag.

Två timmar senare hade vi packat upp allt och klockan  började närma sig 8 på kvällen.

"Bäst att börja fixa sig nu va? Snart drar vi ju ut i baren." log Stacey.

"Självklart." log jag.

Femton minuter senare hade jag dragit på mig en ljusrosa klänning men silverdetaljer-jätte vacker och fixat mitt bruna hår i en vacker uppsättning. Sminket var på kletat och Stacey hade en champange färgad klänning och gulddetaljer samt var öppen på ryggen. Hon hade också sitt hår uppsatt.

Snart lämnade vi rummet och gick med bestämda steg ned mot baren.

Festen nere vid baren var i full gång långt över midnatt och varje drink jag drack kändes mer starkare än de tidigare. Snart drog någon kille mig i armen och kysste mig och det värsta av allt jag besvarade den. Kyssarna bara fortsatte, blev bara fler och mer och mer passionerade och intensivare. Plötsligt befann vi oss uppe i vårt rum och låg i min säng, jag under med honom ovan mig. Då plötsligt dörren öppnades och Stacey klev in.

"SAVANNAH?!?! VAD I HELSIKE?! DU HAR POJKVÄN, DU VET OM ATT DU ÄR OTROGEN NU VA?!" Killen som låg ovan mig hoppade raskt av mig plockade ihop sina kläder och rusade ut ur rummet.

"Är du inte riktigt klok?!" utbrast hon efter att han gått.

"Äh, ingen kommer att få reda på något." halvmumlade jag.

"Skämtar du eller? Du är känd som Justin Biebers flickvän Savannah, folk snackar, snart är det i radion, över internet och i tv:n! När Justin får reda på det kommer han att brista! Fattar du inte vad du har gjort?!" skrek Stacey.

Då först insåg jag att allt som hänt de senaste minutrarna var ett totalt misstag...

~Justin Bieber's perspektiv:~

Jag satt i bilen på väg hem från studion och hummade försiktigt med i en låt som kom på radion. När låten avslutats började en kvinna tala.

"Tidigare denna kväll, upptäcktes ingen mindre än Justin Biebers flickvän- Savannah Courtney i Cypern på en bar med sin vän. Senare samma kväll lämnade hon baren kyssandes med en okänd kille. Kan detta vara slutet på Sastin eller börjar på något nytt med Savannah och en okänd? Verkar iallafall som om fru Courtney kan grejen med att vara otrogen mot herr Bieber. Vad tror ni?" När kvinnan slutat tala satt jag som förstelnad i  sätet och lutade mig framåt och bankade förfärat mot ratten medan tårar började bildas i mina ögon. Min Savannah, var otrogen...

Och vore det inte nog med det så börjades det spelas Rihannas -Unfaithful i radion efter det samtidigt som min telefon  ringde- Savannah, ja knäppte av samtalet.

___________________________________________________________________________________________________

Vad tycks? Är så inne i skrivandet nu så ska försöka fixa ett kapitel till för att gottgöra min dåliga uppdatering-tack vare skolarbetet- ha haft otroligt mycket nu:/ Men det blir bättre! Nästa veckas fredag är det Bieber konser också! Can't wait!

K O M M E N T E R A ! ! !