Detta har hänt:

 ”Jag beklagar sorgen.” sade ja och kramade om hennes föräldrar och hälsade på hennes åtta åriga lillebror.

Vi gick in i kyrkan och gick fram till altaret där vi lade en röd ros på hennes kista innan vi gick och satte oss. Prästen talade om Feliciahs liv innan vi slutligen, en halv timme senare äntligen fick lämna kyrkan. Då var det kaffestunden som var lika långtråkig som vanligt.

En stund därefter tackade vi äntligen för oss och jag kramade lite extra om Cynthia innan vi tog en taxi till internatet.

Så fort jag och Diana kommit upp till vårt rum rev jag av mig min klänning och slängde den. Jag tog en varm dusch innan jag slutligen drog på mig ett var mjukisbyxor samt munkjacka och satte upp mitt hår i en knut på huvudet och gick osminkad resten av kvällen. Jag sovde även denna natten på internatet och följande dag var det skoldag.

___________________________________________________________________________________________________

Det var måndag morgon och skoldag. Jag drog på mig ett par orange-ljusbruna, höga jeans och till det en svart-vit spräcklig navelskjorta och ett par svarta bekväma skor, sminkade mig och satte upp håret i en knut i bakhuvudet. Jag och Diana gick sedan till skolan där jag genast fick syn på en kille i svart hår som stod borta vid anslagstavlan och höll ett papper i handen och läste av tavlan. Jag kände igen honom.

”Jag kommer strax.” meddelade jag till Diana och gick fram till honom. ”Ursäkta?” frågade jag.

Han vände sig om. Han hade glasögon på sig och var klädd i ett par säckiga byxor och hans hår var avrakat och hans tänder var sneda.

”Hej?” frågade han med spansk dialekt.

”Hej, Pixie Charlotte.” presenterade jag mig.

”Antonio Lopéz.” sade han och lade fram handen.

”Trevligt att träffas.” sade jag och skakade hans hand.”Kommer du från Spanien?”

”Ja.” svarade han.

Jag nickade. ”Jag kände igen dig, jag såg dig på flygplatsen förut, på julafton?” frågade jag.

”Ja, jag kom då.” log Antonio.

”Det tänkte jag väl. Vad har du för lektion nu?” frågade jag.

”Matematik.” svarade han när han kollade på sitt papper han höll i handen.

”Det har jag också, har du tillsammans med Mr. Hart?” frågade jag.

”Ja.” sade han.

”Då går vi.” log jag och tog armkrog med honom och gick till Mr. Harts klass.

När vi kommit till Mr. Harts klass så gick vi in tillsammans och jag berättade till Mr. Hart vem Antonio var och Mr. Hart pekade mot platsen bredvid Ashley.

”Du skall gå och sätta dig där bredvid Ashley.” log jag och pekade mot platsen där hon satt.

Han nickade och gick och satte sig.

Jag gick och satte mig ned på platsen bredvid Leah. Jag kikade mot Ashley och Antonio. De satt tysta bredvid varandra då jag såg Ashley vända blicken mot honom. Hon sneglade mot mig och jag gav henne en gest som tecken på att hon skulle säga någonting.

”Äum, Ashley, Ashley Rhodes.” sade hon och presenterade sig.

”Antonio Lopéz.” sade han och skakade hennes hand.

”Spansk?” frågade hon.

Han nickade.

”Okej.” log hon.

Efter lektionen gick jag till Mr. James klass där jag såg Marc sitta på bänken utanför klassen och höll någonting i handen men när han fick syn på mig stoppade han det raskt i fickan och tittade generat upp på mig.

”Hej.” sade han snabbt och kramade om mig.

”Hej, vad gör du?” frågade jag och satte mig ned på bänken bredvid honom.

”Inget.” mumlade han och steg upp och gick raskt därifrån.

Då tappade han någonting, men han märkte inte det själv. Jag böjde mig efter det och plockade upp det. Det var ett kondompaket.

”Wow.” mumlade jag tyst för mig själv och stoppade det i fickan.

På lektionen gick jag och satte mig ned bredvid Marc som vanligt.

”Du tappade detta.” viskade jag och räckte honom paketet.

”Eh...Tack.” mumlade han och tog emot den och lade den i fickan.

”Så, har ni?” frågade jag tyst.

Han skakade på huvudet.

”Men, vi har pratat om det, så jag köpte ifall att.” mumlade han.

”Okej, lycka till, eller vad man säger.” log jag.

”Tack.” skrattade han.

”Så det går bra med Michelle?” frågade jag med ett leende.

”Ja.” log han stort. ”Hon är fantastisk.”

”Jag är glad för din skull.” log jag.

”Så hur går det med the Biebs då?” frågade han och log.

”Riktigt bra.” log jag stort.

Lektionen började och efter att lektionen var slut och jag gick genom korridoren tillsammans med Ronald fick jag syn på Ashley som stod och talade med Antonio, båda skrattade och såg ut att komma riktigt bra överens.

Efter skoldagen gick jag hem till internatet innan jag tog en taxi till Justin. Jag knackade på och Justin kom och öppnade.

”Hej.” jag log stort.

”Hej.” log han och böjde sig fram och kysste mig.

Sedan tog han min hand och så gick vi in.

”Vad gör du?” frågade jag när vi kommit in.

”Jag går genom mitt klädskåp.” log han.

Justin Bieber's perspektiv:

”Wow, vems är den där klänningen? Den är så snygg! Har du köpt den till mig? Jag älskar den! Tack! Tack! Tack!” utbrast hon entusiastiskt.

”Äum, faktiskt...”

”Jag skall pröva den direkt.” sade hon ljudligt och sprang in i badrummet och kom ut sekunderna efter.

Hon hade släppt ned sitt hår så det låg platt mot hennes axlar och rygg och den svarta klänningen satt på henne perfekt, men när jag såg henne i den såg jag inte Pixie utan jag såg Savannah. Det var Savannahs klänning, det var den svarta klänningen som Savannah hade haft på sig på en gala.

”Du är jätte vacker i den, men faktiskt så är det inte din klänning, det är Savannahs gamla klänning.” sade jag.

”Ahaa, okej, förlåt.” mumlade hon och tog den av sig och drog på sig sina kläder igen.

”Jag skall slänga den, jag lovar.” sade jag och slängde klänningen i soporna.

Hon tittade sig nervöst runt i rummet.

”Finns det någonting annat som tillhör min dubbelgångare?” frågade hon aningen ironiskt.

”Nej.” log jag med ett snett leende innan jag närmade henne och kysste henne.

Plötsligt ringde Pixies telefon. Hon tog upp den och svarade.

”Hallå?” ”Okej. Visst” ”Jag kommer.” sade hon och lade på.

”Vem var det och vad handlade det om?” frågade jag.

”Det var Isaac, Stacey har gjort slut, jag måste gå, kommer senare ikväll.” svarade hon och kysste mig innan hon gick ut genom dörren.

Pixie Charlotte's perspektiv:

Jag gick genom lobbyn, tog hissen upp och sprang till Isaacs våning. Jag knackade på hans dörr och han kom och öppnade.

”Hur är det?” frågade jag.

Han torkade bort några tårar innan vi gick till hans säng och satte oss ned.

”Skit, jag förstår inte vad jag gjorde fel.”

”Vad hände?” frågade jag.

”Inget, jag ringde och frågade om vi kunde träffas och hon sa ja och när hon kom så det första hon sa var att det var bättre ifall vi gjorde slut. Jag älskar henne.”

”Vet hon det?”

”Nej, jag skulle berätta det idag.”

”Okej, hon måste få veta det.” svarade jag innan jag kröp upp bredvid honom och omfamnade honom hårt.

”Allt kommer bli bra.” tröstade jag och höll om honom hårt.

Två timmar senare tog jag en taxi till Justin men han låg redan och sov när jag kom. Så jag låste upp med egen nyckel. Jag böt till pyjamas och gick in i sovrummet och kröp upp i sängen bredvid honom och han lade armarna om mig och jag kysste honom på kinden och så skedade vi till sömns.

_________________________________________________________________________________________________

Tre kapitel på en dag, var nöjda. Berätta nu vad ni tycker, detta var ett mellan kapitel, det är även nästa och kapitlet efter det men sedan händer det saker. ;)

Kommentera.

Detta har hänt:

 Nu var det en minut kvar och kulan med nedräkningen började falla.

Jag tittade desperat omkring efter Justin där jag satt i rullstolen.

”10...9...8...7...6...”

Alla började omfamna sina nära och kära för att kyssa dem nu.

”5...4...3...2...”

Då kände jag hur någon grep tag i mig bakifrån och vände mig och tryckte sina läppar emot mina.

”1...0... GOTT NYTT ÅR!” ropade alla och så kysstes de.

När våra läppar skiljdes åt såg jag Justins stora leende.

”Hej.” log han.

”Hej.” log jag stort.

Innan han böjde sig fram för att kyssa mig igen och hans tunga mötte min i en underbar kyss, våran första kyss.

__________________________________________________________________________________________________

Det hade passerat tre veckor sedan nyårsafton och jag och Justin hade varit som fastklistrade i varandra. Han hade knappt släppt mig ur sikte och vi hade myst varje kväll och vi hade kysst och hånglat oavbrutet men idag skulle det förändras, jag skulle inte vara en invalid längre utan idag skulle jag äntligen bli av med allt gips.

Vi hade väckning nio och jag tog på mig den gråa luftiga klänningen som jag också haft på mig då jag kom hem från sjukhuset men så plockade jag med mig ett par svarta jeans, en grå t-skjorta med en stor gul smiley på samt en blå jeans skjorta som jag skulle klä på mig innan jag kom hem.

Justin var klädd i ett par svarta byxor och en vit t-skjorta och utanpå det en blå-röd-vit rutig skjorta samt en guldkedja runt halsen. Jag stoppade upp håret i en hästsvans och sminkade mig och stoppade i ringar i öronen innan vi slutligen åkte med Justins livvakt Kenny till sjukhuset. Han hjälpte oss genom alla paparazzin in i sjukhuset och satte oss i väntrummet då en läkare dök upp. Han rullade min rullstol framför sig in i ett rum där han sedan tog fram en såg och sågade först bort gipset från mitt högerben. Det var så skönt att bli av med det. Därefter sågade de bort gipset från båda ställena från min högerarm och sedan från mitt pekfinger på min vänsterarm och så tog det bort bandaget som jag hade runt bröstkorgen som stöd för revbenen.

”Så hur känns det?” frågade läkaren när allt var borta.

”Skönt.” sade jag och vickade på mitt högerben.

Jag steg upp och gick sedan till närmaste toalett, det var så skönt att kunna gå igen. Jag bytte kläder, till de kläder jag tagit med mig och slängde den gråa luftiga klänningen i sopkorgen för att slippa se den igen och alla de tankarna om de brutna benen.

När jag kom ut stod Justin där och väntade på mig och lade sedan fram handen och jag tog den och sedan gick vi ut tillsammans och trängde oss genom all paparazzi och alla fans.

Nästa dag var det dagen då två personer skulle begravas. Nämligen Chamille och Jack. Jag steg upp vid nio och tog en taxi till internatet. Där jag gick och tog en varm och lång dusch. Diana sov fortfarande eftersom det var lördag och helg. Sedan fönade jag håret och drog på mig underkläder innan jag sedan sminkade mig i en enkel sminking, med puder, rouge, kajal, mascara och rött läppstift. Därefter satt jag fast håret med knipsor i bakhuvudet och lät en del hår hänga ned fram. Jag lade i örhängen innan jag tog ned klänningen från galgen. Det var en svart klänning som räckte just vid ovanför knäna och så hade den axelband med två stora, svarta blombollar på varsin axel och så hade den en inte allt för djup v-ringning. Jag satte ett armband runt handleden och några ringar på mina finger innan jag satt på ett par svarta klackskor och en av de röda rosorna jag köpt innan jag gick ned till lobbyn. Klockan var halv tolv så begravningen började om en halv timme. Jag tog en taxi och åkte sedan till kyrkan. Där fick jag genast syn på Andreas som stod och samtalade med Chamilles föräldrar. Jag gick försiktigt ditåt då Andreas fick syn på mig. Han vinkade åt mig och jag gick dit.

”Jag beklagar sorgen.” sade jag när jag nått dem.

”Tack.” log Chamilles mamma Jolene och gav mig en kram.

”Pixie Charlotte.” presenterade jag mig för Chamilles pappa som jag aldrig träffat förut.

”Richard Sawyer.” sade han och lade fram handen.

Jag nickade och skakade hans hand. ”Trevligt att träffas, jag beklagar verkligen sorgen.”

”Detsamma.” log han litet.

Då dök två ungdomar upp vid Jolene och Richards sida.

”Det här är våra två barn Elza och Hannah.” berättade Jolene.

”Pixie Charlotte.” presenterade jag mig och skakade deras händer.

Efter det gick vi in i kyrkan och jag gick fram till kistan och lade den röda rosen vid hennes kista och bad för henne innan jag gick ned och satte mig i bänken bredvid Andreas.

Prästen berättade om Chamilles öde och hur allt varit för henne och bad för hennes nära och kära och sådant.

En halv timme senare var det över och alla gick ut på kyrkbacken innan det var dags för kaffestunden. Jag åt en liten kakbit och drack en kopp kaffe innan jag sedan tackade för mig.

”Tack för att jag fick komma och sköt om er.” log jag och kramade om Jolene och Richard och sedan Elza samt Hannah.

”Tack för all hjälp Pixie och ta hand om dig.” log Jolene innan jag gick för att säga hejdå till Andreas innan jag skulle gå.

”Hur är det?” frågade jag när jag nått honom. Han stod ensam lutande mot väggen och såg väldigt sorgsen ut.

Han torkade snabbt bort några tårar från sina kinder och mötte sedan min blick med tårfyllda ögon.

”Hej, vad är det?” frågade jag och kramade om honom. Han vände motvilligt bort blicken.

”Hej, Andreas?” frågade jag tyst och lade händerna runt hans ansikte och tvingade honom möta min blick. ”Allt kommer bli okej, Chamille har det bättre där hon är nu.” tröstade jag.

”Det handlar inte om det...” hulkade han.

”Vad är det då?” frågade jag tyst.

Han mötte min blick.

”Var jag en dålig pojkvän då jag kärade ner mig i en tjej som inte var min flickvän?”frågade han tyst.

”Andreas oavsett om du gjorde det eller ej så gjorde du det inte med vilje och Chamille visste att hon hade dig vid sin sida genom vått och torrt.” tröstade jag honom.

”Men om tjejen jag kärade ner mig i var du då?” hulkade han och torkade några envisa tårar.

”Det förändrar inte situationen. Vet du vad Chamille sade till mig när jag träffade henne?” frågade jag.

Han skakade på huvudet.

”Hon sade att hon blev överlycklig när hon hörde att du äntligen hittat en annan tjej du kunde öppna dig för. Hon var glad för din skull för att hon var orolig för dig.” berättade jag.

Han smålog lite.

”Tack.” mumlade han och kramade om mig. Jag höll om honom hårt innan jag kysste honom på kinden och han mig på min kind innan vi sedan sade hejdå och jag tog en taxi till internatet för att byta klänning för Jacks begravning.

Jag rusade till hissarna, åkte upp till rätt våning, rusade genom korridoren, öppnade dörren och drog av mig klänningen slängde den i soporna och tvättade av mig sminket och tog på nytt, det blev, foundation, rouge, svart ögonskugga, kajal, eyeliner, mascara och ljusrosa läppglans. Jag tog ut örhängena och stoppade i nya, ett par långa guldörhängen. Släppte ned håret och borstade genom det innan jag gav det volym med kammen och satte sedan upp det i en hästsvans och sprayade det. Därefter tog jag ned klänningen från galgen. Det var en svart klänning som slutade ovanför knäna och som axelband var det en tjock krage som var i guld som gick runt till nacken. Jag tog bort alla armband och ringar och satte på ett armband i guld och svart och slutligen tog jag på mig ett par svarta klackskor med öppna tår. Jag nappade åt mig en av de röda rosorna innan jag rusade ut genom dörren, enom korridoren, ner i hissen och ut i lobbyn där jag träffade Ronald, Aiden och Juliette samt deras två andra kompisar som alltid hängde med dem och förut brukade även Jack göra det men nu var han död. Jag gick fram till Ronald som kramade om mig och såg väldigt sorgsen ut där han stod i kostym innan vi tog en taxi till kyrkan. Vi steg av, betalade för taxin innan vi sedan gick mot kyrkan där Jacks föräldrar stod med rödkantiga ögon. Ronald var den första som gick fram och kramade hans föräldrar. Därefter gjorde Aiden och Juliette det och sedan gick jag.

”Jag beklagar verkligen sorgen.” sade jag och kramade om dem.

”Tack, Pixie.” sade båda två.

Till slut gick både Terry och Todd fram och kramade om dem. Därefter gick vi in i kyrkan och lade en ros på Jacks kista och bad för honom innan vi gick och satte oss på en bänk. Prästen talade om Jacks liv och om hans död och bad för hans nära och kära och en halv timme senare var det äntligen över.

Kaffestunden började och jag satt i samma bord som Ronald, Aiden, Juliette, Terry och Todd och talade. Vi talade om Jack och att det var så orättvist och att mördaren förkänade att dö.

Efter kaffestunden tackade vi för oss och vi kramade om Jacks föräldrar ännu en gång innan vi tog taxin hem till internatet.

När vi kom fram gick jag raka vägen upp till mitt och Dianas rum där Diana låg på sin säng och läste.

Jag sparkade av mig klackskorna och drog av mig klänningen och kastade den i soporna och gick och tog en dusch för att skölja av mig allt som hänt på dagens begravningar. Imorgon var det ännu en begravning, nämligen Feliciahs.

När jag kom ut från duschen satt Diana upp i sin säng och tittade på mig.

”Så hur var det?” frågade hon.

”Som alltid, sorgligt och mörkt.” sade jag trött och lade mig ned på min säng.

”Tänkte du sova här inatt? Du har ju sovit hos Justin de senaste veckorna.” frågade Diana.

”Ja, jag tänkte sova här inatt, är dödstrött och skall upp tidigt imorgon för Feliciahs begravning började redan tio.” sade jag trött och gäspade stort.

”Jag vet, men god natt då.” sade hon och log.

”God natt.” sade jag och lade på mig pyjamasen och lade mig ned i sängen och drog täcket upp till öronen och minuterna därpå sov jag djupt.

Nästa morgon vaknade jag av väckningen klockan åtta och steg genast upp och tog en varm dusch innan jag började göra mig klar. Diana gick också i duschen och undertiden drog jag på mig underkläder och fönade jag håret och sedan sminkade jag mig. Resultatet blev-foundation, rouge, svart ögonskugga, kajal, eyeliner och mascara och ett rosa läppglans. Därefter förde jag bak håret till bakhuvudet och lagade allt hår riktigt platt på huvudet av gel och satte fast det i bakhuvudet i en hästsvans. Lade i ett par röda örhängen och tog sedan ned klänningen från galgen. Det var en svart klänning som räckte just ovanför knäna och var väldigt spänd samt så hade den läderdelar av klänningen och de fördes samman i ett bälte på magen och i läderdelarna fanns små silvernitar och så hade den en hög krage. Till slut drog jag på mig ett par svarta klackskor. Diana hade på sig en svart klänning som var rätt så kort men hade en lång svart slöja på sidan och axelband över ena axeln och till det ett långt halsband och håret var uppe i en snygg uppsättning och så var hon sminkad.

Vi tog en varsin röd ros av de som fanns kvar innan vi lämnade rummet och tog hissen ned till lobbyn där Madison, Stephen, Marc, Leah och Michelle väntade på oss. Cynthia var redan vid kyrkan med sina föräldrar och sin lillebror. Vi tog en taxi till kyrkan, betalade för den innan vi mötte Cynthia och hennes föräldrar samt hennes lillebror Oliver.

”Jag beklagar sorgen.” sade ja och kramade om hennes föräldrar och hälsade på hennes åtta åriga lillebror.

Vi gick in i kyrkan och gick fram till altaret där vi lade en röd ros på hennes kista innan vi gick och satte oss. Prästen talade om Feliciahs liv innan vi slutligen, en halv timme senare äntligen fick lämna kyrkan. Då var det kaffestunden som var lika långtråkig som vanligt.

En stund därefter tackade vi äntligen för oss och jag kramade lite extra om Cynthia innan vi tog en taxi till internatet.

Så fort jag och Diana kommit upp till vårt rum rev jag av mig min klänning och slängde den. Jag tog en varm dusch innan jag slutligen drog på mig ett var mjukisbyxor samt munkjacka och satte upp mitt hår i en knut på huvudet och gick osminkad resten av kvällen. Jag sovde även denna natten på internatet och följande dag var det skoldag.

_________________________________________________________________________________________________

3 begravningar över. Långt kapitel.

Kommentera.

Detta har hänt:

 ”Mamma, det här står det ditt namn på.” sade Mandy och räkte mig ett litet paket i gyllenepaketpapper.

Jag öppnade det och där inne låg det en guldhalsband med ett litet guldhjärta hängandes, precis som ett sånt jag hade tidigare men som försvann när jag blev skjuten. Det halsbandet hade jag fått från min moster men halsbandet hade egentligen varit min mammas. Jag tog upp halsbandet ur asken och gav Justin en bedjande blick. Han log och satte fast det runt halsen på mig. Jag lutade mig framåt och kysste honom på kinden.

”Tack.” viskade jag och log.

Då ringde Justins telefon.

”Hallå?” ”Okej.” ”Bra, tack, hejdå.”

”Vem var det?” frågade jag.

”Det var Bower, de har hittat Ross, han sitter bakom lås och bom.” sade Justin.

”Tack och lov!” utbrast alla lättat.

__________________________________________________________________________________________________

Idag var det nyårsafton. Det föll några få snöflingor då och då över New York medan jag visste att Grönland låg snöbeklätt nu. Min moster, Mandy och Louis samt Ethan hade tagit flyget hem på annandag jul. Jag hade precis vaknat och väntade på att Justin skulle göra detsamma så han kunde hjälpa mig till badrummet. Det återstod tre veckor tills jag äntligen skulle bli av med gipset. Idag skulle jag, Justin, Stacey, Diana och Isaac åka till Times Square. Där även Justin skulle uppträda. Jag satte mig försiktigt upp i sängen och tog försiktigt tag i min rullstol som stod där med min nästan friska arm och med hjälp av mitt friska ben så med en duns satt jag i rullstolen. Jag log för mig själv och rullade ut i köket och lagade voffelsmet och innan jag började steka dem gick jag i duschen och det gick rätt så bra faktiskt. Därefter drog jag på mig en kort vit klänning som var riktigt tunn med öppen rygg och gjord ett försök till en sminkning samt gjorde lockar i mitt hår och förde det till ena axeln och lade det i en hästsvans. Därefter började jag steka vofflor och dukade frukostbordet innan jag sedan såg Justin dyka upp i köket bredvid mig.

”Wow, vad är det här?” frågade han överraskat.

”Ett tack för allt du hjälpt mig med de senaste veckorna.” log jag.

Han log och böjde sig fram och kysste mig på kinden.

Vi hade fortfarande inte kysst varandra påriktigt än, inte ens en puss.

”Jag uppskattar det, men du hade verkligen inte behövt göra det.” log han. ”Hur kom du ens upp från sängen?” frågade han sedan när han satte sig ned på stolen för att tugga i sig sina vofflor.

Jag tog en voffla och böjde mig över Justin för att ge den åt honom då jag snubblade och ramlade ned i Justins famn. Han tog emot mig och mötte min blick.

”Du måste vara försiktig!” sade han varnande men log sedan.

Jag bet mig i läppen och log.

”Visst.”

Han log och skulle precis säga något men slutade mitt i.

”Äum, jag gillar din nya parfym.” sade han istället och log.

”Tack.” log jag och buffade mig upp från hans famn och gick fram till diskbänken och tog mig vidare till min stol och satte mig ned och började äta av min voffla.

Vid ett på dagen tog jag en taxi till internatet för att kunna hämta min klänning som jag skulle ha på mig till kvällen. Diana mötte mig direkt vid porten och hjälpte mig ut ur taxin med rullstolen och sedan rullade in mig genom portarna, in i hissen och upp till rätt våning och in i vårt gemensamma rum.

”Skall du på Feliciahs och Jacks begravningar?” frågade Diana när vi låst om oss.

”Ja. Du?”

”Bara på Feliciahs.” svarade hon.

”Okej, jag har tre begravningar på två dagar.” sade jag kort.

”Vem är den tredje?” frågade Diana.

”Du vet Andreas flickvän Chamille?” frågade jag.

”Ja, typ.” svarade hon.

”Hon dog för några veckor sedan i cancer så jag skall dit samma dag som Jacks begravning.” sade jag.

”Stackars Andreas.” mumlade Diana.

Jag nickade. ”Ja.”

”Jag är glad över att jag bara behöver gå på en begravning. Den där klänningen är så snygg, är den ny?”

”Ja, jag skall bära den ikväll.” sade jag.

”Den är så snygg! Men skulle det inte vara bättre att du bär en lång klänning med tanke på gipset?” frågade hon.

”Ja, men jag vill ha denna.” log jag.

”Okej, och förrästen, Isaac sade att han måste tala med dig, det var viktigt sa han.” meddelade Diana.

”Okej, kan du buffa mig till hans rum?”

”Visst.”

När vi kommit till Isaacs rum så knackade Diana på åt mig innan hon sedan gick sin väg. Sekunderna därpå öppnades dörren av Isaacs rumkamrat.

”Är Isaac här?” frågade jag.

”Ja. Kom in, Pixie.” log han.

Jag skuffade in mig med rullstolen och Isaac satt på sin säng när jag kom in.

”Du ville tala med mig?” frågade jag.

”Ja, kom här.” sade han och skuffade mig vid hans säng medan hans rumkamrat lämnade rummet.

”Okej, så vad är det?”

”Jag och Stacey blev rätt så intima, och jag var riktigt kåt och det var hon också men jag fick inte in den, det fungerade inte...”

”Okej... Slappnade du av ordentligt?”

”Nej, jag blev rätt så stressad...”

”Okej, men är det här skönt?” frågade jag och drog med mina finger längs med hans arm och drog av hans skjorta och ned med fingrarna längs hans vältränade mage och mötte byxkanten.

”J-j-j-aa.” stammade han av njutning.

”Det här då?” frågade jag och gick in med handen under byxorna och kalsongerna och kände runt med fingrarna längs hans kuk. Han gav ifrån sig njutningsljud och hans adamsäpple åkte upp och ned. ”Och detta?” frågade jag och tog tag i hans kuk och började röra den uppåt och nedåt i rytmisk takt, snart kände jag att han skulle komma och då drog jag ut handen.

”Wow.” flåsade han och tog stöd av väggen.

”Så då vet vi vad som är din svaghet, vad som får dig att slappna av. Så då berättar du bara till Stacey hur hon skall göra innan du är redo att ha sex med henne.” sade jag.

”Ja, tack... Men, kan du berätta det för henne?” frågade han försiktigt.

”Okej, visst.” log jag. ”Men, jag skall gå nu, vi ses.” log jag och kramade honom innan jag rörde mig mot dörren.

”Pixie?” frågade han och jag vände mig om.

”Ja?”

”Tack, tack för allt.” log han.

”Det var så lite.” log jag och lämnade rummet.

När jag kommit utanför dörren och skuffade mig mot hissarna då Alex dök upp.

”Hej.” sade jag.

”Hej, det var ett tag sedan.” sade han kort.

”Ja, visst, vi borde ses någon dag.” log jag.

”Ja absolut, vi ses.” log han.

”Ses.”

Jag skuffade mig vidare och tog upp telefonen och ringde Stacey.

”Hallå?” svarade hon.

”Vi måste tala, det handlar om Isaac.” svarade jag.

”Okej, Starbucks om en timme?” frågade hon.

”Visst, ses.” sade jag och lade på.

Jag åkte hiss ned och skuffade mig mot porten genom lobbyn då jag fick syn på Cynthia, jag hade inte sett henne sedan dagen då jag vaknade, hon hade sörjt sin syster i några veckor nu och om några veckor skulle det vara begravning.

”Cynthia?” frågade jag.

Hon tittade åt mitt håll och gav mig ett kort leende och mötte mig sedan.

”Hej. Hur är det?” frågade jag.

”Det är okej, hur är det själv?” frågade hon.

”Jag överlever, tre veckor kvar tills jag blir av med gipset, sjukt skönt faktiskt.” sade jag.

”Jag förstår det, skall du till Times Square ikväll?”

”Ja, du?”

”Nej, skall hem till min familj, de behöver mig ännu.” sade hon.

”Okej, men vi ses.” log jag och kramade om henne innan jag skuffade mig ut genom portarna och tog en taxi till Starbucks.

Jag beställde en kaffe latte och satte mig ned vid ett bord och väntade på Stacey. Snart dök hon upp och beställde en kaffe åt sig innan hon satte sig ned vid bordet.

”Okej, vad är det?” frågade hon.

”Okej, jag har talat med Isaac nu om ert lilla sexproblem.” började jag.

”Okej, och vad kom du fram till?”

”Han är för spänd, det var han redan då jag tog hans oskuld. Han hade svårt att slappna av men det du behöver göra är att dra med fingrarna längs hans hals, över mage och ned till hans kuk och sedan runka av honom, då är han så avslappnad att ni kan ligga.” sade jag.

”Wow, tack, okej, då vet jag det, tack för hjälpen.” log hon.

”Det var så lite.” log jag.

”Så hur går det med dig och Justin då?” frågade Stacey.

”Vi har inte kysst varandra än men jag har verkligen mycket känslor för honom, jag har aldrig känt så här förut, för någon.” log jag.

”Du är verkligen kär i honom.” log hon.

”Ja.” svarade jag lyckligt.

Efter kaffet skuffade Stacey mig ut ur Starbucks och så tog vi en taxi till Justins hem. Klockan hade närmat sig sju på kvällen nu och jag gick direkt i duschen när vi kommit till Justins hem och drog sedan på mig den korta champange-färgade klänningen på mig som hade en naturvit färgad slöja som hängde ned från klänningen på sidan sedan fönade jag håret och lät håret sedan falla som det var innan jag sminkade mig i en festsminking och till sist lade jag i ett par guldiga örhängen. Vid nio tog jag, Justin, Diana, Isaac och Stacey en taxi till Times Square för att fira det nya året-2013.

Justin betalade innan vi steg ut och Justin skuffade min rullstol runt folkhavet och in backstage innan Justin skulle gå upp och sjunga om en halv timme, han var klädd i svarta byxor och en svart t-skjorta och en kortärmad svart jacka utanpå det och röda sneakers.

Klockan började närma sig halv tolv nu och det återstod bara fem minuter tills Justin skulle uppträda.

”Lycka till!” log jag och kysste honom på kinden.

”Tack.” log han stort innan han gick på.

Han gick på och sjöng sedan ”As Long As You Love Me” tillsammans med Big Sean.

Under tiden tog Stacey mig ut bredvid folkhavet för att se Justin uppträda.

Klockan närmade sig tolv och det återstod bara fem minuter tills det skulle vara nytt år.

Nu var det en minut kvar och kulan med nedräkningen började falla.

Jag tittade desperat omkring efter Justin där jag satt i rullstolen.

”10...9...8...7...6...”

Alla började omfamna sina nära och kära för att kyssa dem nu.

”5...4...3...2...”

Då kände jag hur någon grep tag i mig bakifrån och vände mig och tryckte sina läppar emot mina.

”1...0... GOTT NYTT ÅR!” ropade alla och så kysstes de.

När våra läppar skiljdes åt såg jag Justins stora leende.

”Hej.” log han.

”Hej.” log jag stort.

Innan han böjde sig fram för att kyssa mig igen och hans tunga mötte min i en underbar kyss, våran första kyss.

_________________________________________________________________________________________________

Första kyssen! Vad tycks?:)

Kommentera.