Detta har hänt:

 ”Vi tar min bil.” svarade han och vi sprang till hans bil. Han låste upp den och klättrade in i baksätet av den.

Vi drog av varandra kläderna och jag började suga av honom. Han stönade högt. Han kom nästan genast och jag svalde hela satsen. Han slickade mig och jag stönade högt. Han satte sig tillrätta i sätet och tog mig i famnen över honom och mina ben på varsin sida av honom när han gick in i mig. Han stönde ljudligt av njutning och likaså jag. En liten stund senare kom han och jag kom strax därefter. Han drog ut den ur mig innan vi körde doggystyle en gång innan vi lade oss ned i baksätet bredvid varandra och somnade.

____________________________________________________________________________________________________

När jag vaknade fick jag en enorm chock. Jag låg naken, skedande med Andreas, han låg fortfarande och sov. Jag skrek och han vaknade av att han skrämde sig.

”Vad är det?” frågade han yrvaket sedan skrek han också förskräckt. Jag hade satt upp mig och tagit mig munkjacka att täcka kroppen med.

”Gud vad hände igår egentligen?” utbrast han.

”Jag vet inte.” mumlade jag. ”Här.” sade jag och kastade hans kalsonger till honom.

Vi hittade två använda kondomer på golvet i bilen. Han plockade upp dem och slängde dem i en påse. Han räckte mig mina trosor som hängde över bilratten och min bh som låg på hatthyllan i bakluckan.

”Tack.” mumlade jag och satte på mig dem. Efter det sträckte jag mig efter mina byxor och satte på mig munkjackan och sockorna innan jag drog på mig skorna. Mitt hår var riktigt sexrufs så jag drog med fingrarna genom håret och tittade i spegeln att det skulle se lite mer okej ut.

Vi klättrade fram i framsätet för att reda ut allting.

”Vad som hände i natt så var det ett stort misstag.” sade jag.

”Ja.” sade Andreas och höll med.

”Jag är kär och efter det som Maria berättade igår så blev jag bara så känslosam att jag åkte till en bar och drack och blev över full och gjorde ett stort misstag.” sade jag.

”Ja, och jag var bara väldigt känslosam efter Chamilles bortgång igår så jag åkte till en bar drack och så blev jag överfull och var väldigt kåt eftersom jag inte haft sex på över ett år och gjorde ett misstag.” sade han.

”Exakt.” svarade jag. ”Vi lägger detta bakom oss nu, gjort är gjort, vi kan inte göra någonting åt det mer.”

”Sant, vänskap går före allt.” log han.

”Ja.” log jag och så kramade vi om varandra innan vi åkte till internatet.

När jag kommit upp till mitt och Dianas rum kom hon ut ur duschen med handduken runt sig.

”Hej, vart har du varit?” frågade hon glatt.

”Hört en helt otrolig historia av Savannahs syster Maria!” sade jag.

”Vad? Har Savannah en syster som heter Maria?” frågade hon.

”Ja, jag trodde det inte heller men hon berättade allt igår och vi såg födelseattester och allting, helt otroligt faktiskt.” sade jag.

”Wow.” sade hon kort.

”Ja, men jag skall gå i duschen nu.” log jag och tog min handduk och gick in i badrummet och låste efter mig.

När jag kom ut ur duschen gick jag till mitt klädskåp och tog ut en kort vit klänning med en tyg del över ena armen som fladdrade, jag älskade den klänningen den var en av mina favoriter. Till den tog jag ett par beigea klackskor med kilklack och så fönade jag och borstade allt hår till vänster axel och till sist sminkade jag mig i en festsminking.

”Wow, vart skall du så uppklädd?” frågade Diana.

”Jag skall till Justin och berätta hur jag känner för honom.” log jag och speglade mig.

”Vad? Gud, vad gulligt! Har lilla Pixie verkligen gått och blivit kär?” log Diana.

”Ja, tro det eller ej, andra gången i mitt liv och troligtvis sista, fast så här har jag aldrig känt mig förut. Jag känner mig säker hos Justin, jag känner mig levande med honom och mitt hjärta hoppar över ett slag när jag ser honom.” log jag och dansade runt ett varv.

Diana log.

”Du är kär.” log Diana.

”Ja!” utbrast jag. ”Okej önska mig lycka till!” log jag.

”Lycka till.” log Diana innan jag stängde dörren efter mig och tog en taxi till Justins hem.

Jag betalade för taxin och knackade på hans dörr.

Några sekunder senare öppnade han dörren. Han hade fortfarande morgonrufs och stod i pyjamas byxor och hängsel skjorta.

”Oj, wow.” började han och betracktade mig uppifrån ned. Jag log.

”Jag väntade inte besök.” sade han lågt och släppte in mig.

Jag var så nervös. Vi satte oss ned i vardagsrummet i varsin fåtölj.

”Vill du se på film eller?” frågade han.

”Nej, vi måste prata.” sade jag hastigt.

”Okej?” sade han frågande.

”Okej, så här är det. Jag är kär.” började jag för att se hans reaktion.

Han såg faktiskt lite ledsen ut och försökte fortsätta att se normal ut men han lyckades inte särskilt bra.

”Och den här killen är underbar, han är anledningen till att jag ler varje dag och att jag stiger upp på morgonen och med honom känner jag mig trygg, jag litar på honom och varje gång jag ser honom hoppar mitt hjärta över ett slag och han får mig att må bra trots allt som hänt.” sade jag.

Han nickade bara kort.

”Vad skall jag göra?” frågade jag.

”Ring honom och berätta hur du känner.” sade han likgiltigt.

”Okej.” sade jag och tog fram telefonen, jag kunde känna hans blick, det var den blicken jag fått när jag berättat om Mandy för honom. Jag tog fram hans nummer och ringde upp och stoppade telefonen vid örat.

Justins telefon ringde i hans ficka. Han tog fram den.

”Jag måste ta det här.” sade han kort och steg upp och gick en bit bort innan han svarade. ”Hallå?”

”Jag är kär i dig.” sade jag i luren och Justin vände sig sakta om och mötte min blick.

Han hade tåriga ögon och log stort. Han närmade sig mig och jag steg upp och han tog mig i sin famn och så höll vi om varandra länge.

”Äntligen.” mumlade han, hans läppar bara några cent ifrån mina.

Jag log. Jag kysste honom på kinden innan vi lagade mat åt oss innan vi åt.

Runt åtta på kvällen så var det dag för mig att dra mig hemåt eftersom det var skola imorgon. Vi kramades och sa att vi skulle höras så snart som möjligt och jag kysste honom på kinden och han mig i pannan innan jag lämnade hans hus. Jag försökte få tag i en taxi men ingen stannade eller så kom det ingen så jag började gå sakta mot internatet istället fastän det var rätt så långt.

Plötsligt hör jag något från buskarna bakom mig och jag vänder mig om.

”Vi ses igen.”

PANG!  

Justin Bieber's perspektiv:

”Får du tag i henne?”

”Nej, har jag ju sagt! Jag har ju försökt få tag i henne de senaste tre dagarna men hon svarar inte!”

”Varför svarar hon inte?” frågade jag otåligt.

”Ingen aning, när såg du henne senast?” frågade Diana.

”Runt åtta på söndagen då var hon påväg hem till internatet.” svarade jag som började bli riktigt orolig för Pixie.

”Justin det är onsdag kväll nu, vi borde verkligen ringa polisen, det här är verkligen inte lek längre utan blodigt allvar!” sade Diana allvarligt.

”Jag vet, jag ringer polisen med det samma.” svarade jag och lade på och ringde polisen.

”Polisen!”

”Det är Justin Bieber jag vill anmäla en försvunnen arton åring vid namn Pixie Charlotte som försvann på söndag kvällen efter åtta.”

Efter det började lätandet. Det sattes ut spårhundar till undsättning och det körde polisbilar i hela New York för att läta efter Pixie. Var fan var hon? Det måste ha hänt henne något. Vi hade ringt hem till Ethan och frågat om hon hade kommit hem till Grönland men de hade svarat nej.

”Vi har fått upp ett spår!” utbrast en polis med hund som sniffade sig fram till en trottoarkant som man såg torkat blod på. De tog ett prov på det för att se ifall det var Pixies blod.

Vad hade hänt henne egentligen? Var hon ens vid liv?

_________________________________________________________________________________________________

Var tror ni Pixie är? Vad tror ni att har hänt henne? Är hon vid liv och vem sköt henne?

Kommentera.

Detta har hänt:

Jag bläddrade genom kanalerna på TV och stannade på en kanal där det visade från en gala i New York. Det var Justin Bieber och... Tjejen. Justin hade äntligen hittat henne, nu hade tänkte han inte på tjejen vid namn Savannah längre utan nu hade han hittat sin sanna kärlek Pixie Charlotte. Vad romantiskt tänkte jag.

”Mamma, när är det mat?” frågade Lachlan otåligt.

”Kommer strax älskling.” sade jag när Emma hoppade upp i soffan bredvid mig.

”Vad ser du på?” frågade hon.

”Ingenting, mamma har bara en sak hon måste göra först innan hon kommer och ger mat åt er.” log jag innan jag försvann in i sovrummet, slog på datorn och in på ett flygbolag för att beställa en flygresa från Melbourne till New York.

____________________________________________________________________________________________________

Pixie Charlotte's perspektiv:

När vi anlänt till galan så steg jag upp på röda mattan med Justin tätt efter mig. Fotograferna knäppte av foton och blev väldigt exalterade över att se mig och Justin tillsammans.

”Dejtar ni nu?” ”Justin, se hit!” ”Pixie, älskar du Justin?!” ”Justin, kyss Pixie!” Justin lutade sig framåt och kysste mig på kinden men det var den enda kyss jag fick men det var tillräckligt för omvärlden.

Efter röda mattan var det middag och musik som gällde och därefter var det bara någon orkester som uppträdde men många började dra sig hemåt då.

Jag och Justin åkte hem till Justin där vi slog på en film och åt popcorn och myste tillsammans i hans soffa. Justin höll mig uppdragen i sin famn och så somnade vi.

När jag vaknade följande morgon var Justin inte där längre. Jag satte mig upp och tittade mig omkring. Justin kom ut ur badrummet med handduken virad runt sin midja och från hans hår droppade det vatten. Jag låg och stirrade på hans muskulösa mage. Han hade inte lagt märke till att jag var vaken och låg och stirrade på hans mage.

Plötsligt knyckte han sig när han märkte att jag låg och stirrade på honom.

”Gud du skrämde mig!” utbrast han och började skratta. ”Gillar du det du ser?” frågade han och log.

”Ja.” mumlade jag.

Han log och närmade sig mig och det kändes som om jag skulle tappa andan.

”Äum... Är duschen ledig?” frågade jag utan att släppa blicken från hans muskler.

”Ja.” mumlade han.

”Okej, jag går nu.” sade jag kort och tog en handduk och låste in mig i badrummet.

Vad hände med mig? Höll jag på att bli kär i Justin? När jag var i hans närhet kände jag mig säker och mitt hjärta hoppade över ett slag när jag såg honom. När jag såg honom utan skjorta blev jag våt, vilket jag aldrig hade blivit av att se en kille utan skjorta tidigare. Var jag verkligen kär i Justin?

Medan jag stod och sköljde av mig det sista av hårinpackningen hörde jag ett avlägset knackande på dörren och att Justin gick och öppnade.

”God dag, är du Justin Bieber?” frågade någon med australiensk dialekt.

Jag stängde av vattnet och drog handduken runt mig och närmade mig badrumsdörren för att kunna lyssna bättre.

”Ja. Vem är du?” frågade Justin.

”Mitt namn är Maria Courtney-Mcpherson. Är Pixie Charlotte också här?” frågade personen som tydligen hette Maria.

”Ja, hur så?” frågade Justin igen.

”Jag skulle vilja prata med er båda två.” svarade hon.

Jag öppnade badrumsdörren och kikade ut. I vardagsrummet satt en kvinna med medellångt mörkbrunt hår och sminkad med kajal, rouge och mascara och läppglans samt en snygg svart klänning men det läskigaste av allt var att hon liknade mig en aning.

”Här är jag, jag skall bara klä på mig, är strax tillbaka.” log jag och rusade in i Justins sovrum och drog på mig ett par av Justins college byxor samt en munkjacka och flätade snabbt mitt hår i en sidofläta och tog på sockor och gick osminkad ut i vardagsrummet till Justin och Maria.

”Trevligt att träffas.” log jag.

”Detsamma.” log hon.

”Så vem är du och vad gör du här?” frågade Justin.

”Som sagt så heter jag Maria Courtney-Mcpherson och jag kommer från Melbourne, Australien men jag är född i Paris i Frankrike...”

Då höjde Justin huvudet.

”Jag bodde med min familj där nämligen min mamma, pappa och mina två systrar, Alicia och Savannah...” sade hon och väntade på reaktioner.

Justin blev väldigt arg och ställde sig upp och skrek att hon skulle dra härifrån och sluta sprida en massa lögner men jag kunde se i Marias ögon att hon talade sanning.

”Justin, lugna dig, låt henne berätta klart först.” sade jag bestämt.

Justin bet ihop och satte sig ned igen och såg ned i golvet.

”Hur som helst... när ja var sexton år gammal, så var Alicia nio år gammal och Savannah var fem år gammal, jag vill inte börja studera utan leva livet och hitta mig själv men våra föräldrar var väldigt stränga så dom sa om du åker nu så får du aldrig komma tillbaka. Savannah var så liten så hon minns knappt mig överhuvudtaget. Jag flyttade, för jag var ung och ville pröva på nya saker jag tänkte ju inte att mina föräldrar menat allvar när de sa att om jag någonsin sätter foten hemma igen så flyger jag lika snabbt ut, men de hade menat vartenda ord. Jag flyttade till Los Angeles i Californien där jag träffade en kille. Vi blev ett par men så småningom började han misshandla mig så en dag slapp jag därifrån och åkte hem till Frankrike och var redo att få flytta hem igen men när jag knackade på dörren och mamma kom och öppnade ropade hon genast på pappa och dom skrek på mig och sa att jag inte fick komma hem igen eftersom jag lämnat huset. Så jag hade ingenstans att ta vägen. Alicia var runt tolv år då och Savannah var runt åtta men det var mitt i natten jag kommit hem som de skrikit på mig så Alicia och Savannah låg och sov då. Jag hade ingenstans att ta vägen så jag åkte iväg till Canada till farmor och bodde där i någon månad då jag träffade en kille vid namn Lloyd Mcpherson som var på resa till Canada från Australien. Vi blev genast kära i varandra och när Lloyd skulle åka hem åkte jag med honom hem till Australien. Vi gifte oss ett år senare jag höll mitt gamla efternamn men lade till Lloyds efternamn så jag fick dubbelnamn, jag bjöd dit mina föräldrar men de kom inte men min farmor gjorde det, hon var den enda från min familj som gjorde det och strax efter bröllopet blev jag gravid, nio månader senare fick jag en underbar son som vi döpte till Lachlan. Ungefär ett och ett halvt år senare blev jag gravid igen och fick en underbar dotter som vi döpte till Emma. Jag hörde ingenting från min gamla familj under dessa år, varken från mina systrar som knappt visste att jag existerade och av mina föräldrar hörde jag inte ett ljud. När jag ungefär två och ett halvt år senare blev gravid med vårt tredje barn så fick jag ett samtal från farmor att Alicia hade kört ihjäl sig. Hon var bara arton år och jag var tjugofem när detta hände. Jag fick inte ens en inbjudan till Alicias begravning men jag skickade ett kort till farmor som hon tog med till Alicias begravning. Några månader senare fick vi en underbar son som vi döpte till Fabian. Året som Mandy också föddes, inte sant? Vilket betyder att året 2007 var då som ni två träffades första gången, fast ni inte riktigt visste det. Hur som helst så året 2011 var jag till farmor och hälsade på, mina barn var hemma med Lloyd så det var bara jag som var och hälsade på farmor, samma dag som jag var på väg hem var dagen som Savannah anlände till Canada för att bo hos farmor för att drogerna tagit upp för stor del av hennes liv. Jag kan faktiskt inte ens förstå att det hände henne med tanke på vilken vacker, söt, godhjärtad tjej Savannah var, fast jag träffade ju henne sista gången också när hon var fem förstås. Hur som helst så var det mycket beliebers på flygplatsen när jag anlände för att checka in för att ta mig hem tillbaka till Australien. Då fick jag syn på Savannah, hon stod borta vid bagaget och skulle ta sitt från bandet. Jag blev bara och titta på henne. Hon var så vacker. Plötsligt så vänder hon sig om och krockar med ingen mindre än dig Justin. Det du säger är 'Ursäkta, Pixie, är det du?' och hon svarar med 'Äh. Nej, varför skulle det vara det?!' Hon var väldigt fräsig på rösten, det minns jag. Men, grejen är att du kom fortfarande ihåg Pixies namn, du trodde att Pixie var Savannah hela tiden och att du bara kommit ihåg fel namn när du egentligen kom ihåg rätt namn hela tiden, du hade bara fel person, fast de ser exakt likadanna ut. Lika vackra. Jag åkte hem och såg er på TV men farmor berättade till exempel att du och Savannah, hur hon försvann spårlöst och att hon hittades under en bro i en sorts grotta inlåst, när hon sedan berättade att hon fått diagnosen med obotlig cancer och att hon bara hade runt två månader kvar fick jag en chock. Jag funderade av och an på att komma och hälsa på och tala med Savannah och berätta vem jag var men jag vågade inte. Två månader senare ringde farmor och berättade att Savannah hade gått bort. Jag började gråta. Hon var bara sjutton år. Med tanke på att Alicia var arton när hon dog och att Savannah varit sjutton när hon dött det var bara för mycket, jag var äldst och jag hade inte ens varit där för mina två systrar när de gått bort, jag kände mig hemsk. Jag fick börja gå till psykolog efter det och ett halv år senare hade min depression dragit över och mina barn fick tillbaks sin mamma igen. Däremot så hade jag inte talat med mina föräldrar ännu tills i förrgår. Då ringde de. Det var min mamma som ringt. Jag hade inte talat med dem på över tio år och sedan mitt i allt så ringde dom, vi stred rätt så mycket men vi talade iallafall, när jag sedan såg er två på galan på TV igår beställde jag flygbiljett till New York och kom hit så fort jag kunde jag kände mig tvungen att berätta sanningen. Jag är ledsen att jag inte berättat den tidigare men det var så här det gick till och här är bevisen på att vi är systrar och bilder från när vi var små.” berättade Maria och lade fram födelseattester på bordet framför oss och små fotografier på tre flickor som skrattade tillsammans.

Justin tog tag i födelseattesten och läste pappret. Han bet ihop och torkade några envisa tårar, han plockade upp några fotografier från bordet och såg på en bild som Savannah bara var fem år på. Hon var så liten men jag såg på Justin att han visste att det var sant för att han sett en likadan bild av Savannah på hennes begravning.

”Det är sant.” viskade han till mig och räckte mig födelseattesten.

Jag tittade på fotot, den tjejen hade gjort mycket förvirrat men hon hade även ett hjärta av guld.

”Tack.” sade Justin och steg upp. Maria steg också upp. Justin lutade sig framåt och gav en kram åt Maria. ”Tack för allt.” mumlade han.

”Tack själv.” sade hon.

Jag steg också upp och kramade om henne.

”Tack, för att du gjorde allt klarare och berättade sanningen, du hjälpte både mig och framför allt Justin.” sade jag.

Hon log och tackade sedan för sig innan hon gick.

När hon gått var jag mållös och visste inte riktigt vad jag skulle göra så jag åkte till närmsta bar medan Justin stannade hemma.

När jag kommit fram till baren så fick jag syn på Andreas som satt vid bardisken med en whiskey framför sig, han såg förstörd ut. Jag gick dit och satte mig ned på stolen bredvid honom.

”Något starkt tack!” log jag till bartendern. ”Vad händer?” frågade jag av Andreas.

”Chamille är död.” mumlade Andreas.

”Vad?!” utbrast jag.

”Mm, hon dog för ungefär en timme sedan. Hon var ju på operation för några dagar sedan och hennes hjärta blev väldigt svagt och idag så slutade det bara slå. De försökte få det att fungera men det var försent.” mumlade Andreas.

”Jag beklagar.” sade jag och kramade om honom.

”Tack.” svarade han.

Vi fortsatte dricka och jag berättade om Maria för honom och vi båda blev allt mer berusade.

”Gud jag är så jävla kåt!” skrek Andreas.

”Åh jag med!” skrek jag lika högt.Vi fortsatte dricka.

Vid ett tiden på natten staplade vi ut ur baren med stöd av varandra.

”Ditt eller mitt?” frågade jag.

”Vi tar min bil.” svarade han och vi sprang till hans bil. Han låste upp den och klättrade in i baksätet av den.

Vi drog av varandra kläderna och jag började suga av honom. Han stönade högt. Han kom nästan genast och jag svalde hela satsen. Han slickade mig och jag stönade högt. Han satte sig tillrätta i sätet och tog mig i famnen över honom och mina ben på varsin sida av honom när han gick in i mig. Han stönde ljudligt av njutning och likaså jag. En liten stund senare kom han och jag kom strax därefter. Han drog ut den ur mig innan vi körde doggystyle en gång innan vi lade oss ned i baksätet bredvid varandra och somnade.

_________________________________________________________________________________________________

Skulle ni ha kunnat räkna ut att Maria var Savannahs storasyster?

Kommentera.