Direktlänk till inlägg 17 maj 2014
Detta har hänt:
Jag skakade på huvudet, det var ingen vision, det var ett minne. Från natten då jag förlorat oskulden.
Senare på kvällen låg jag med Isaac för att jag inte hade något val och för att jag inte ville såra honom men jag kunde inte sova så jag smög till Alexs rum.
Där somnade jag tätt intill honom.
Följande morgon gick jag tillbaks till mitt och Dianas rum och tog en varm dusch innan jag klädde på mig ett par bruna läder byxor och en vit t-skjorta och ett par svarta skor och en lång sidofläta samt en vardagsminkning, solglasögon och väska innan jag gav mig av till skolan.
Jag hann bara utanför internatet då Justin tog tag i min arm.
”Jag måste prata med dig.”
___________________________________________________________________________________________________
Justin Bieber's perspektiv:
”Vad? Justin jag har inte tid, jag måste till skolan.” sade hon snabbt.
”Snälla, bara några minuter.” sade jag snabbt.
”Har inte tid.” sade hon och gav mig en avfärdande gäst med handen.
”Vi låg inte, vi kysstes inte ens, Diana och Stacey stoppade oss.” sade jag snabbt.
”Va?”
”Ja, vi bara...”
”Vad? Vad gjorde vi?”
”Jag... friade till dig...”
Pixie spärrade upp ögonen.
”Vad?!”
Jag nickade.
”Men, hur är det möjligt?”
”Oroa dig inte, det hände inte något mer.” sade jag.
Sedan fick jag inte den reaktionen jag väntat mig hon närmade mig och kramade om mig, hårt.
”Förlåt.” sade hon.
”För vad?”
”För allt.” sade hon och kramade om mig. ”Här är din dotter.” sade hon och räckte mig ett fotografi med en liten flicka på med ljusbrunt, långt hår och grå-gröna ögon, väldigt konstigt eftersom både jag och Pixie hade bruna ögon men hon var perfekt. Jag fick tårar i ögonen.
”Hon är...”
”Perfekt?” fyllde hon i.
Jag nickade. Då började jag gråta.
”Och hon är...vår?” frågade jag hulkande.
Hon nickade. ”Det är hon.”
”När...?”
”Du får träffa henne när du är förklarad som ren.” sade hon.
Jag nickade.
”När vet jag det då?”
”I eftermiddag. Jag har bokat tid hos en avvänjare som tar tester på dig och sedan vet vi.” log hon.
Jag log stort och kramade om henne.
”En sak till... Har du...” började hon.
”Haft visioner om när vi förlorade oskulden till varandra? Ja.” fyllde jag i.
Hon log och gav mig ytterligare en kram innan vi sade hejdå och hon sprang iväg mot skolan, jag såg henne försvinna runt ett hörn. Jag försökte att inte ha känslor för henne men det var svårt, så svårt, tidigare hade jag sett Savannah i henne men inte längre, jag såg inte Savannah överallt längre som jag gjort tidigare, nu var det Pixie som jag inte kunde sluta tänka på men när jag tänkte efter hade det någonsin varit Savannah jag tänkt på eller hade det alltid varit Pixie?
Jag ringde Stacey, hon var den enda förutom jag som kunde veta detta.
”Stacey, vi måste prata.” sade jag och lade på.
Pixie Charlotte's perspektiv:
Jag gick in genom portarna till skolan och mötte en ny kille som jag inte hade sett förut men människorna omkring honom, välkomnade honom inte särskilt trevligt snarare så kastade de saker på honom och skrek hotfulla, elaka saker till honom.
”Hej!” skrek jag och människorna runt killen som gjort det såg på mig och gav mig en kort blick innan de länade honom i fred.
”Hur är det?” frågade jag honom och hjälpte upp honom på benen. Han hade blont hår och bruna ögon och ett gulligt leende, riktigt söt faktiskt.
Han suckade.
”Tack, jag är okej, det är inte första gången jag tvingats ta emot ett sådant välkomnande.” muttrade han och putsade bort smuts som han fått på sina kläder.
”Så vad heter du?” frågade jag.
”Colin. Du?” sade han och log.
”Pixie.” log jag.
Han gav mig ett leende.
”Så varför gjorde de så där mot dig?” frågade jag.
”Oskuld och för att flickor oftast dras till mig där jag börjar så deras pojkvänner ger sig på mig direkt.” sade han kort som om det inte var första gången han förklarat det.
Jag nickade kort.
”Vet du varför tjejer dras till dig?” log jag.
”En av anledningarna är väl att jag kan sjunga.” log han.
”Kan du? Kan jag få höra?” log jag.
Så började han sjunga. Han lät faktiskt riktigt bra. Jag började sjunga med i refrängen och han såg med en imponerad blick på mig.
”Du kan ju också sjunga.” sade han.
”Tack.” log jag.
Efter det gick jag på lektion tillsammans med Andreas.
”Hej, Andreas.” log jag och kramade om honom.
”Hej, Pixie.” log han.
”Hur mår Chamille?” frågade jag tyst så ingen skulle höra.
”Hon blir sämre hela tiden. Hon kommer nog inte klara det mycket länge till.” svarade han tyst.
Jag lade en hand på hans axel, jag tyckte så synd om honom.
Han gav mig ett litet leende. ”Det är okej.” sade han tyst.
Efter matematik timmen så gick jag ut och krockade med Ronald.
”Gud, förlåt.” log jag.
”Det är okej.” log han och plockade upp mina böcker som fallit ned på golvet. ”Varsågod.” log han och räckt mig dem.
”Tack.” log jag och tog emot dem och gav honom en snabb puss på kinden innan jag rusade vidare.
Efter incidenten med Marc, Isaac och Ronald samt mig så hade vi rätt upp allt och idag var jag och Ronald riktigt bra vänner.
Ronald Hughes's perspektiv:
”Wow, du och den tjejen alltså.” skrattade min bästa vän, eller barndomsvän Aiden.
”Vad?” frågade jag oskyldigt.
”Du har falligt för henne, det trodde jag aldrig att Ronald Hughes skulle göra, bli kär.” log han med ett retsamt leende.
”Äh, halva skolan har ju någon sorts förälskelse på den tjejen.” mumlade jag.
”Sant, men erkänn att du är kär i henne.” log han och stack in armbågen i sidan på mig.
”Aiden!” sade jag varnande och skrattade sedan åt hans ivrighet.
”Vad? Titta där är hon ju!” sade han och pekade åt höger och där stod hon tillsammans med Diana, Cynthia, Madison och Stephen. Hon skrattade åt något... Hon hade världens vackraste leende.
”Nu gör du så där igen.” konstaterade Aiden.
”Vad?”
”Ler som något fån.” skrattade han.
”Äh, okej hon är...” började jag och försökte forma orden rätt.
”Otrolig?” frågade Juliette, Aidens flickvän som dök upp vid Aidens sida.
”Ja.” svarade jag kort.
Juliette nickade och log.
”Inte trodde man att Ronald skulle bli kär inte.” log hon sedan.
”Varför tror ingen det?” frågade jag surt.
”För du är du Ronald och ingen annan, skolans tuffaste kille. Som faller för en tjej från Grönland med ett stort hjärta och otroligt stark.” sade Juliette. ”Kom igen, gå och tala med henne.” log hon sedan.
”Hon är upptagen... Hon dejtar Isaac.” sade jag tyst.
”Ingen säger att det inte går att ändra på det.” log Aiden.
”Lägg av.” sade jag och gick därifrån.
Justin Bieber's perspektiv:
Efter att Pixie slutat skolan så åkte vi till sjukhuset där en kvinna vid namn Carol skulle kolla upp vilket jag läge jag var i nu och om jag snart var ren.
Femton minuter senare dök Carol upp och vi gick in i ett rum där hon sedan tog ungefär tio olika tester på mig och förde in dem i ett laboratorium för att få resultaten. Ytterligare femton minuter passerade innan Carol kom ut i väntrummet till mig och Pixie med provresultaten.
”Okej, mr. Bieber, jag har dina provresultat. Allt visade positivt, jag kan glatt meddela dig att du från och med nu är ren, du skall vara stolt.” log Carol.
”På riktigt?!” utbrast jag.
”Ja.”
Pixie skrek ett glädjeskrik och omfamnade mig. Sedan mötte hon min blick och log.
”Jag är så stolt över dig.” log hon. ”Nu får du träffa din dotter.” log hon och omfamnade mig på nytt och kysste mig på kinden.
”Vår dotter.” viskade jag och höll hårt om henne i mina armar.
_________________________________________________________________________________________________
Det börjar hända rätt så mycket nu och jag vet, jag har mycket karaktärer men jag tycker att det är roligare så än med bara en eller två som sköter hela storyn. Så vill jag inte heller ha en perfekt tjej som huvudperson, hon skall göra misstag precis så som vanliga människor gör varje dag. Så nu hade ni svaret på det.
Börjar skriva på nästa snart, kommer upp ikväll eller imorgon.
Kommentera.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 | |||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 | 18 | |||
19 |
20 | 21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 | 30 |
31 |
||||
|