Detta har hänt:

”Hej.” sade jag.

Justin vände på huvudet och mötte min blick.

”Hej. Trodde du var sur på mig.”

”Det är jag men Justin snälla gör mig en tjänst, av allt jag hjälpt dig med snälla.” bad jag.

”Beror på vad.”

”Att du låter henne tala, ett samtal, bara ett samtal, sedan gör du som du vill.” fortsatte jag.

”Nej.”

”Varför? Vad är det du är så rädd för?” frågade jag.

”För att... Hon är... Pixie, Savannahs dubbelgångare.”

”Ett samtal Justin, det kan vara nyckeln till att komma över Savannahs död.”

Justin mötte min blick med tårar i ögonen. Det var en sårbar syn.

”Okej...Ett samtal.” sade han.

__________________________________________________________________________________________________

Pixie Charlotte's perspektiv:

Klocka ringde tidigt. Eller nej, det var inte väckarklockan det var telefonen som ringde. Jag böjde mig efter telefonen och svarade yrvaket.

”Hallå?”

”Hej, det är Justin Bieber, är det Pixie Charlotte?”

Jag vaknade genast till.

”Ja.”

”Ursäkta ifall jag väckte dig... Men jag pratade med Stacey och hon insisterade att jag skulle låta dig prata.” mumlade Justin.

Jag höjde ögonbrynen fast jag var medveten om att han inte såg det.

”Och vad tycker du om den saken om att träffa mig igen?” frågade jag.

Jag märkte att han inte varit beredd på den frågan.

”Jag vet inte. Men kan du möta mig vid Starbucks klockan ett?” frågade han.

”Visst.” svarade jag.

Sedan hoppade jag i duschen, drog på mig ett par jeans och en vit skjorta och plattade mitt långa bruna hår. Sedan en lätt sminkning sedan packade jag allting och checkade ut från hotellet. Sedan tog jag en taxi och sade New York University och så körde den mig dit. Jag tog min packning och gick fram till anmälningsbyrån och anmälde mig att jag anlänt. Först imorgon började skolan här. Jag fick mitt rums nummer som var 237 som låg på tredje våningen. Så jag tog min väska gick till hissen och tryckte på nummer 3. Så åkte hissen upp dit och jag steg av. Man märkte genast att det var tonåringar som bodde där för det flög bollar tvärs över gången, hög musik spelades och folk stod i olika hörn och samtalade. Men när jag kom genom gången med min väska dragandes efter och min handväska över axeln stannade allt upp och alla såg långt på mig. Alla kände igen mig. Men inte som Pixie Charlotte utan som tjejen som ser exakt likadann ut som Savannah Courtney,Justin Biebers döda flickvän hette. Snart kom jag fram till rum 237 och tryckte in nyckeln i låset, vred om och dörren gick upp. Där inne stod en tjej och bäddade sin säng. Jag drog in min väska efter mig och stängde sedan dörren efter mig. Tjejen vände sig om och jag mötte en tjej i långt vackert brunt hår, bruna ögon och ett stort leende på läpparna. Men det blev en aning svagare när hon fick syn på mig. Men hon tvekade inte utan gick rakt emot mig och lade fram handen och sade sitt namn.

”Diana TayTey.” sade hon och log.

”Trevligt att träffas, Pixie Charlotte.” svarade jag med ett leende.

Hon nickade men betracktade mig begrundande.

”Du ser...Bekant ut.” sade hon.

”Gör jag?”

”Ja... du ser lika ut som Savannah Courtney.” sade hon.

”Ja jag vet.” svarade jag.

”Trevligt att vi ska vara rumskompisar.” log Diana.

”Självklart.” svarade jag med ett leende.

Sedan plockade jag fram mina sängkläder och bäddade min säng och Diana avslutade sin bäddning av sin säng medan vi småpratade med varandra.

Snart var klockan halv ett och jag tog min handväska och lämnade rummet och internatet. Sedan en taxi till Starbucks.

Jag väntade där cirka tjugo minuter där efter ett innan han äntligen dök upp. Inte ursäktade han heller för att han var sen utan satte sig bara ned vid ett bord och beställde en kaffe.

”Justin... Varför kom du ens? Du vet lika väl som jag att detta inte är någon idé.” mumlade jag.

Han mötte min blick men han fällde ner den ganska snabbt igen. Han hade på sig ett par svarta jeans, vit t-shirt och en skärmmössa på huvudet.

”Men Stacey ville att...”

”Hon ska inte behöva bestämma över dig Justin. Det är vad du själv vill.” sade jag.

Justin rynkade ögonbrynen och funderade en stund så sa han.

”Ett samtal, sedan väljer jag hur jag gör.” sade han.

”Säkert?”

”Ja.”

”Okej...”

Det var tyst i några sekunder innan jag fortsatte.

”Mian föräldrar var väldigt unga när jag föddes, pappa 18 år och mamma var 17 men min mamma led av en sjukdom som betyder att om man förlorar en del blod så kan man börja lida av andra sjukdomar eller till och med dö. Så vid födseln när mamma födde mig så, ingen visste om att hon hade denna sjukdom förutom hon själv och hon visste vad riskerna var men hon ville inte berätta det för någon för då skulle de inte tillåtit henne att bli gravid. Så vid födseln förlorade hon så mycket blod att hon dog. Min pappas hjärta brast mitt itu. Men han valde att ta hand om mig iallafall. Vid femårs ålder så började min pappa droga. Han gjorde det för att han irriterades på mig och att jag var så lik mamma. Så han drogade, slog, sparkade mig så jag förstod det som om det var så man skulle göra eftersom jag växt upp till en pappa som drogade jämt. Det fortsatte på samma sätt och när jag nyss fyllt tretton år så var jag på en fest jag drogade mycket själv då. Jag skolkade och hade urdåliga betyg. Men iallfall så var jag på den där festen och jag var väldigt hög och full så jag föll isäng med en kille som var på festen så jag förlorade min oskuld där. Jag fortsatte mitt missbruk men märkte att på mornarna kräktes jag mycket och mådde illa. Så jag tog ett graviditetstest. Det visade positivt. Vilket betyder att jag var gravid. Så kom det svåraste beslut i mitt liv ta abort-få fortsätta med droger, eller behålla barnet och sluta med droger. Jag valde det andra. Men när min pappa fick reda på att jag var gravid och skulle behålla barnet så övergav han mig. Så jag hamnade flytta in hos min moster. Hon satte mig på avvänjning för drogerna och hjälpte mig genom graviditeten och så började jag satsa allt på skolan istället. Som 13 år och 11 månader födde jag en underbar dotter som jag döpte till Mandy...”

”Så du har en dotter?” frågade han. Under hela historien så här långt så hade han suttit som en hök och stirrat och lyssnat på mig. Vilket jag uppskattade otroligt mycket.

”Ja.” log jag.

Han nickade sakta. ”Vill du ta en promenad?” frågade han sedan.

”Visst.” svarade jag och så lämnade vi Starbucks och gick till parken.

”Sedan då?” frågade han.

”Jag lade ned all min tid på min dotter Mandy så hon skulle få en så bra uppväxt som möjligt. Jag studerade och fick jobbet som sångerska. Mina vänner fixade en sexton års fest åt mig så jag var där medan Mandy var hemma med min moster. Men på väg hem från festen blev jag överrumplad av en kille. Han tvingade mig att ha sex med honom och jag belv innåtdragen av det och vågade inte berätta för någon vad som hänt. När jag vågade berätta för moster om det var det försent att ta abort och jag tvingades föda ut barnet. Som 16 år och nio månader födde jag en underbar son. Som jag döpte till Louis...”

”Så du har en son också?” frågade han.

”Ja.” svarade jag.

”Wow. Du är så stark.” svarade han. Han verkade själv vara oberedd på att säga så för han verkade osäker över det.

”Tack.” log jag. ”Efter det, studerade jag mig vidare, fick skådespelar och modell jobb också så nu hade jag tre jobb plus skolan och två barn att ta hand om. Under allt detta fick jag en pojkvän som hette Ross Dylan. Först verkade han vara den perfekta pojkvännen. Men så snart fick jag se att det var allt annat än sant. Han var den första riktiga pojkvännen och jag var så rädd att visa mig naken för någon och han var den första jag litade på att visa mig naken för, vilket jag ångrar. Under en fest för en vecka sedan så var jag och han dit med några andra vänner. Då på festen var han otrogen mot mig. Dagen efter det kom han till hotellrummet vi skulle ha sovit i men som jag och en annan kille var i för att jag hjälpt han under hans fylla under festen. Han kom med en pistol till rummet men fick ett epilepsi attack. Han hamnade på sjukhuset men strax efter det kom han därifrån och kom till mitt hus hemma och rövade bort mig. Band fast mig naken i ben och armar på varsin sida av sängen. Han utnyttjade mig sexuellt och slog och knivhögg mig. Så om jag skulle ha haft samma sjukdom som mamma där så skulle jag ha dött. Tre dagar senare hittade de mig. Ross hamnade in i fängelse och jag på sjukhus. Tre dagar senare satt jag på ett flyg till New York. Jag skall gå i skola i New York University för där gick min mamma i skola så därför vill jag också gå där. Mina barn är inte med mig hit utan de bor hemma hos min moster. Men skall nog åka och hälsa på dem om några veckor och så kommer de och hälsar på mig någongång också.” avslutade jag.

”Wow.” sade Justin stumt medan vi gick runt omkring i parken. ”Jag trodde aldrig att en tjej som du skulle ha gått igenom så här mycket.” sade han.

”Ja... Det har inte varit lätt och det är väll det Stacey vill få dig att förstå att drogerna kan förvärra och förstöra allting. Hon vill ditt bästa.” sade jag.

Plötsligt hände det mest oväntade av allt Justin slängde armarna om mig och drog in mig i en stor kram. Han verkade själv chockad för han ryggade bakåt. ”Förlåt.” sade han snabbt.

”Nej, det är okej.” log jag.

”Vet du... Jag litar på dig med det du säger och gör jag vill att du blir min avvänjare. Jag vill göra det för mig själv, mina beliebers, dig och Savannah.” sa Justin innan han hann ångra sig.

Jag log.

”Okej, vi fick en dålig start. Men trevligt att träffas, jag är Pixie Charlotte, din privata avvänjare.” log jag.

Han log för första gången.

”Trevligt att träffas, jag är Justin Bieber.” log han.

 __________________________________________________________________________________________________

Så nu är det klart, Pixie ska hjälpa Justin. Låt mig veta vad ni tycker! Hur kommer det gå?

Kommentera.

#justinbieber #novell #selenagomez #justindrewbnoveller #ayearwithoutrain

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta har hänt: Efter ett tag hade vi startat ett skumbad i badrummet och vi båda klev i. Jag satte sig bakom och Pixie i min famn. Jag lade in den bakifrån och juckade henne mjukt i badet.   Efter ett bra tag var vi tillbaka i sängen igen och ...

BARN UNDER 11/12 ÅR REKOMMENDERAS ATT INTE LÄSA DETTA!LÄSES PÅ EGEN RISK! Detta har hänt:  Tre timmar senare lämnade vi festen. Jag följde Alyssa till hennes hotellrum. ”Hade du kul ikväll?” frågade hon. ”Ja, det hade jag, d...

  Detta har hänt:  Bredvid Simon satt en kille med blont hår-rakat på sidorna och i bakhuvudet hade han samlat allt hår i en knut, glasögon, rätt muskulös, gröna ögon, solblekta jeans och en spänd svart trekvartärmad skjorta så att musklerna syntes...

Detta har hänt: ”Hej, Savannah, jag vet att denna diskussion går mellan två kvinnor som båda älskar Justin. Men jag vill bara säga att jag är så tacksam att du fanns i Justins liv. Du fick honom att må bra och det är det som räknas! Tack så m...

Detta har hänt:  Någon timme senare tog han ett bad och jag bäddade klart på soffan i hotellrummet som han kunde sova på än att han skulle gå tillbaka och hamna dela rum med någon av idioterna som gjort detta till honom. När han kom ut ur badrumm...